onsdag, augusti 31

Och med dom orden, god natt


Morgan Spurlock: "Where should I go to get away from advertising?"

Ralph Nader: "To sleep."


fredag, augusti 26

Inherent Vice

I samband med att Thomas Pynchons "Big Lebowski"-roman "Inherent Vice" har översatts till svenska så har den omskrivits och recenserats på den del ställen den senaste veckan.

Svenska dagbladet recenserade redan den engelska utgåvan och återgav i lite ur den. Och det blir då begripligt varför den boken missades av många i målgruppen när den kom.

Jag är inte den som springer åt motsatt håll så fort jag ser en text med en akademisk ton på kultursidorna, det får det gärna vara. Men Caj Lundgrens text innehåller uttrycken "ominösa", "sålunda", "om detta oskyldiga uttryck kan tillåtas", "beklagligtvis", "vederbörliga", "popmusikens färskaste utövare", "synnerligen", "påfallande", "otvivelaktigt", "obevekliga", "med ett rimligt mått av välvilja bör alltjämt", "föga trivsamma" och ett till "sålunda".

Det här tonfallet har väldigt lite att göra med "Inherent Vice", som är en underhållande noirdetektivhistoria och skildring av en tidsanda, när det ljusa sextiotalet gled in i det mörka sjuttiotalet. Om huvudpersonen Doc Sportello skulle läst Lundgrens text hade han nog tagit ett till bloss och svarat med det där tonfallet precis mitt emellan påstående och fråga "So you think it's, like, groovy?"

måndag, augusti 22

Korparna flyger

"Korparna" av Tomas Bannerhed är inte bara en av de mest hyllade svenska romandebuterna i år. Den är också en tröst till alla er kämpande författare.

Jag har hört talas om boken ryktesvägen under det tioåriga arbetets gång, eftersom jag känner författarens bror. "Han jobbar med en roman, han har hållit på länge" fick jag höra. "Den handlar mycket om fåglar." Sedan tänkte jag inte så mycket mer på det.

I våras gavs den ut på Weyler förlag  - och rosades. "Märkvärdig i stil och teknik" skrev DN, "den bästa svenska debutroman jag läst på länge" skrev Expressen, "mycket imponerande" skrev SvD, "strålande" skrev GP.

Jag kan bara sälla mig till den skaran. Det är inte bara en berättelse om en förändring i vår närhistoria, det är också ett väldigt lyckad skildring av problemet med hur man ska kunna vara tacksam mot sina förfäder samtidigt som man ska gå sin egen väg och göra allt de inte gjorde. Dessutom är språket fantastiskt. På snart varje sida möter jag ord som känns nya: "ligga och ulma", "morkullepisp", "ljummjölk".

Så den där boken som du jobbat med länge och som av din familj brukar sammanfattas med "den handlar mycket om [nånting]" - skriv klart den! Jag vill möta nya ord.

söndag, augusti 21

Saker jag lärt mig i sommar # 22


Att Frida Hyvönen orsakar publikrekord på Parkteatern. Och om det var någon annan så hade jag tyckt att det var lite deppigt, att en popstjärna alltid slår teater- eller dansföreställningar, men när det är Frida Hyvönen så tycker jag att det är bra.

Kommande skivan verkar ha några riktigt bra spår. Jag märker att jag inte riktigt orkar mer att lyssna på hennes novellsånger, utan föredrar de mer raka poplåtarna. I Vitabergsparken i tisdags premiärspelades några av dem, de som kommer höras ur lurarna i september. Och även om det inte riktigt behöver ske än, kanske tog sommaren avsked där och då?

Saker jag lärt mig i sommar # 21


Att den politiska satiren i Bo Baldersons böcker med tiden blev allt mer skild från deckarintrigerna.

I den sjätte boken "Statsrådet sitter kvar" läggs det in drifter med socialdemokratin genom ett slött "medan vi åkte bil berättade statsrådet om en grej som hänt nyligen". Och då är jag alltså ändå inte mer än halvvägs in i bokserien. Jag tar mig igenom några stycken per sommar. Mer än så står man bara inte ut med.

Saker jag lärt mig i sommar # 20


Att om Kanye West fått bestämma helt så skulle han gärna tillbringa all sin tid stående ensam mitt på en gigantisk scen och autotunat berätta för tusentals människor om hur allt egentligen är. Allt det där andra: de arton balettdansarna, bilderna av romerska statyer, bildskärmarna, röken, raketerna, det gigantiska tygstycket, det var ursäkter för att få ha en så stor scen.

Saker jag lärt mig i sommar # 19


Att Ariel Pinks ljudmässiga resa från brus mot tweakad AOR inte har åtföljts av någon utveckling mot showmanship. För det mesta betedde han sig som om han och de andra stod i replokalen.

Saker jag lärt mig i sommar # 18


Att det enda som kunde förstärka tidsresekänslan i Pulps konsert i Slottsskogen - den första jag sett med dem sedan Lollipop 29 juli 1995, men lika vital - var att precis innan träffa en gymnasiekompis från 1995. "Won't it be strange when we're all fully grown" liksom.

Saker jag lärt mig i sommar # 17


Att hårbollen ovanpå Johnny Rogoff (trummis i brittiska Yuck) är lika imponerande i verkligheten som på bild.

Saker jag lärt mig i sommar # 16


Att det faktiskt funkar att säga "We've got so many hits" och köra medleyversioner, om man är en artist som Prince och faktiskt har så många hits att man kan hoppa över flera av dom utan att det ens märks.

Saker jag lärt mig i sommar # 15


Att om det är en enda artist som ska sälja egna tamburiner vid merchbordet, så är det Prince.

Att det finns Prince-tamburiner är lika självklart som att det finns Thåström-toppluvor.

Saker jag lärt mig i sommar # 14


Att Alexis Taylor sjunger väldigt mycket ur högra mungipan.

Det är en sådan sak jag aldrig skulle kunna lära mig om en av mina favoritsångare på en stor konsert med hans huvudsakliga hemvist Hot Chip. Eller om vi hade kommit in i Annedalskyrkan på Way Out West-torsdagen för att i stället se Low och James Blake, eller in på Storan för Destroyer, så jag är glad att vi ändå hamnade på Park Lane och såg About Group.

Det var betydligt mindre frijazzimprovisationer än jag trott. I stället fick man en discocover av Willie Nelsons "Night Life" och mycket av själva huvudattraktionen: Alexis Taylors röst.

lördag, augusti 20

Saker jag lärt mig i sommar # 13


Att det här med "sju sorters kakor", det är ju ingenting. Vänta bara tills man varit på kruskalas med sjutton sorters kakor. (Det är de ålderdomligt döpa kakorna där i övre mitten, med pärlsockret.)

fredag, augusti 19

Saker jag lärt mig i sommar # 12

Att sommarstugor - som sagt - blir avstjälpningsplats för släktens politiskt inkorrekta litteratur. Här i form av Hemmets kokbok i en utgåva från 1928.

Saker jag lärt mig i sommar # 11


Att sommarstugor alltid blir avstjälpningsplats för släktens politiskt inkorrekta litteratur. Här ses två exempel på den bild av mörkhyade som min pappa fick i sin barndom. Och som nu varje sommar förs vidare till barnbarnen.

Saker jag lärt mig i sommar # 10

Att timhyran för bakstugan i Gåxsjö är oförändrat tio kronor även i år. Då pratar vi alltså om den höjda hyran, höjd efter årsmötesbeslut, vilket påpekas noga på spargrisen.

Saker jag lärt mig i sommar # 9


Att "K-dagen" av Whitley Strieber och James Kunetka har tagit över efter Lauren Bacalls självbiografi som boken som finns i flera exemplar i hyllorna på samtliga loppisar.

torsdag, augusti 18

Saker jag lärt mig i sommar # 8

Att man på äventyrsgolfen (som bangolf utan kanter att studsa bollen mot) i Vadstena har modeller har stadens kända byggnader (här Mårten Skinnares hus, med Sveriges mest fotograferade toalett), men ingen modell av klosterkyrkan.

onsdag, augusti 17

Saker jag lärt mig i sommar # 7


Att det tillverkas sällskapsspel som hånar en av våra viktigaste yrkeskårer, ryggraderna i varje lyckligt samhälle (fråga Bo Rothstein, han har forskning som visar det). Eller tja, det tillverkades sådana sällskapsspel förut. Nu slumpas de bort på loppis.

Saker jag lärt mig i sommar # 6


Att varje gång en mig närstående hör "Kom ketchup, så går vi"-skämtet så tänker hon på just det här övergångsstället i Hjulsbro.

Saker jag lärt mig i sommar # 5

Att man faktiskt får se Ragnar Dahlberg när man besöker Ragnar Dahlbergs café i Gamla Linköping. Ragnargaranti! (Det är Ragnar där i rött utanför fönstret. Bakom lampan.)

Saker jag lärt mig i sommar # 4


Att de häller för mycket sodavatten i sina Old Fashioneds på Stora torget i Linköping.

Saker jag lärt mig i sommar # 3


Att om man köper den fysiska versionen av Cass McCombs senaste album så medföljer i häftet tyska översättningar av de engelska låttexterna. Min favoritlåt börjar "Auf meinem Weg zu dir, alte County".

tisdag, augusti 16

Saker jag lärt mig i sommar # 2


Att "Olstopp" är så långt man kan få en treåring på vägen mot ett korrekt uttal av namnet på Snobbens flygande kompis. Ett framsteg från det första förvirrade budet, att "de' e' åsså Snobben, gula Snobben!"

Saker jag lärt mig i sommar # 1


Att det är lika bra att undvika att stryka på wasabi inuti rullarna när man gör sushi i ett kök fyllt med så mycket folk att man inte riktigt har koll på exakt hur mycket wasabi man egentligen stryker på.

Annars blir det så konstiga avbrott i samtalet när man äter, av folk som hojtar till och försöker fläkta sig själva i näsan.

Tack för allt, Sif

tisdag, augusti 2

Björnsemester

Example

Tidigare år har jag åkt på Wings-semester, The Band-semester, Arvo Pärt-semester och Bettye Swann-semester. I år försöker jag ha björnsemester.

Det handlar alltså inte om att åka till Orsa och kolla på djur. Det handlar heller inte om att umgås med någon som heter Björn.

Det är i stället en sysselsättning som Bill Callahan har beskrivit i sin bok "Letters to Emma Bowlcut". Ja, musikern som även kallat sig Smog gav förra året ut en brevroman. Den innehåller många guldkorn, bland annat den här sommarens ledord:

"Everything I've done today could have been done by a bear. The long seasoned sleep. The lumbering out of bed. Tearing at a hard roll dipped in honey. And then sprawling lazily in the grass where the sun hit. I was going to take a bath but decided that would have been too much bear activity, so I showered. Or will in a bit."