Förlåt, det här har troligen inget alls med era 2008 att göra, för hur jag än har försökt starta en bredare Joni Mitchell-revival, så är det kanske mest jag som gräver ner mig. Jag är fortfarande nergrävd, så där att gropen inte ens är särskilt bred, bara väldigt djup. Ett album, nästan en låt i taget grottar jag ner mig i, nu senast den ovan. Kanske kommer jag ur gropen någon gång, annars kan ni se fram emot ett Joni-insnöat inlägg i julkalendern 2009 också.
En annan sak att snöa in på är den här frågan: what's up med Jonis ansiktsfärg på omslaget till “For the Roses”?
Som baseballentusiast kan jeg fortelle deg at 'The Bleachers' er det område på et baseballstadion med de billigste setene. Billigst fordi de er midt i solsteken. Derfor den noe underlige hudfargen, også tenker jeg...
SvaraRadera/Kenneth
BUS?
SvaraRadera