Varje december brukar jag i årsbästalistorna upptäcka minst ett par album som gått mig förbi. Det vill jag gärna slippa och tar därför gärna emot löpande tips.
För att få behöver man ge (gammalt ordspråk, mer elegant uttryckt av andra), så här är vad jag har lyssnat på i albumformat.
Neneh Cherrys Four Tet-producerade "Blank Project" har nog ledarpositionen hittills. Angel Olsens "Burn Your Fire For No Witness" ligger kanske tvåa, åtminstone lyssnar jag på den ofta, kanske för att den med sina olika stilar är som en blandskiva i sig själv. Det samma gäller för Moodymans nya självbetitlade.
Mac Demarco och Real Estate har levererat svajiga respektive jangliga gitarrerna och War on Drugs har blivit stadiumrock.
Damien Jurados nya var bra men inte lika bra som föregångaren, lite för murrig och mörk. Bonusskivan med alternativa, luftigare versionen var nästan att föredra. För ännu mer luft går jag till "Have Fun With God", Bill Callahans dubversion av sitt förra album.
Avey Tare's Slasher Flicks och St Vincent var lite av besvikelser. Det gällde även Todd Terje, som jag tycker har slängt in lite väl mycket muzak.
Becks senaste tog jag mig igenom en enda gång, fruktade för att falla i koma och undrar om jag kommer orka sitta ner och verkligen lyssna på. Samma med James Vincent McMorrow, som gör samma låt om och om igen.
Vad som har hänt inom hiphopen vet jag inte, i alla fall inte mer än vad jag hört snuttar av i senaste Jenny & Vänner.
Närmast ser jag däremot fram emot Damon Albarn och How to Dress Well och Yumi Zouma och Woods.
Vad har ni tyckt varit bäst hittills?
