Paul McCartney var ju länge en snygg kille. Gullig. Änglalik. En docka.
Dessutom ofta ganska stiligt klädd och friserad. Han har experimenterat även med sitt frisyr och ansiktsbehåring. Stu Sutcliffe var den förste beatlen att kamma ner luggen, när han bad sin flickvän Astrid Kirchherr att klippa en "fransk" frisyr precis som hennes ex hade.
Men Paul var den förste av beatlarna att skaffa mustasch. Visserligen kanske inte av modekänsla, utan mest av fåfänga när ville dölja ett ärr på överläppen efter en mopedolycka. Det hindrade inte de andra tre att snart ta efter och så stod de där på mustascher på "Sgt Pepper"-omslaget och så följde resten av världen efter.
På sjuttiotalet gick det däremot åt helvete med McCartneys stilsinne, som för många andra. Det var väl svårt att inte försöka sticka ut i bruset. Därför är många bilder av McCartney från mitten av sjuttiotalet fruktansvärda att se.
Hans allra värsta stil tycker jag var den kombo av hockeyfrilla, ananasspret uppepå, mustasch och frihängande underläppsskäggflärp som han bar en kort period typ 1974. Inklusive på en lättklädd poolbild.
Men det är i stark konkurrens med den W-formade mustasch hade hade strax innan, om jag förstått saken rätt. Det kan dock ha varit en endagsgrej. Och har man ett band som heter Wings så måste man ju anstränga sig. 
