Inför deras semester gör jag musikblandningar till mina Supermix-kollegor. Prestationsångest.
Jag vill ju inte förolämpa dem genom att ta med en låt och få reaktionen "Men hallå, trodde du inte jag har hört DEN HÄR?!?"
En gång i mitten av nittiotalet, på kassettbandens tid, skulle jag göra ett blandband till Adrian. Jag ändrade mig hela tiden och spelade över favoritlåtar med annat, sånt som jag var säker på att han aldrig hört. Jag gjorde det så många gånger att det fullkomligt nötte ner magnetremsan. Till slut fick det vara nog. Jag skickade iväg blandbandet till honom.
Första gången han lyssnade på det slets det av inuti bandspelaren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar