SvD och DN valde snarlika kändiscitat om Michael Jacksons död: Paul McCartney, Madonna, Britney Spears, Justin Timberlake.
Okej, fyra oumbärliga röster i sammanhanget. Men sedan saknade jag en självklar kommentator: R. Kelly.
Inte bara för att R. Kelly skrev och producerade tre låtar åt Michael Jackson, inte minst "You Are Not Alone", Jacksons sista verkligt stora hit. Mest ville jag höra R. Kellys kommentar eftersom han och Michael Jackson har en del gemensamt i det eviga frågan om hur mycket skaparens privatliv smutsar ner verken.
Troligen delar R. Kelly och Michael Jackson en sexuell böjelse för minderåriga. Visserligen friades R. Kelly för barnpornografi och Michael Jackson friades för sexuella övergrepp mot en 13-åring. Så kan alltid den som försvarar dem argumentera. Men ändå, de är befläckade. De där motbjudande sidorna hos dem finns alltid där, oavsett hur mycket jag än gillar ”Billie Jean” eller ”I Believe I Can Fly” och allt annat de här två männen skapat.
Så vad har då R. Kelly att säga till Michael Jacksons minne? Förutom standardkondoleanser på hans Twitter har jag hittat de här citaten, där R. Kelly särskilt påminner om allt gott Michael Jackson gjorde. Och här har Sky News fått tag i R. Kelly på telefon, mitt under pågående Afrikaturné.
Även där berättar R. Kelly om att Michael Jackson var god. Som exempel nämns att Michael Jackson ville att alla skulle vara sams. Han ville att alla krig skulle ta slut, att alla barn skulle få mat och att alla hemlösa skulle få kläder.
“And that’s what we need to remember Michael Jackson as, and that’s what we gonna remember him as. And we need to stop all the negative things that’s being said about Michael after his passing, because that’s just not the way you do someone who’s done what he’s done for this great Earth.”
Därefter räcker R. Kelly over luren till någon, säger “that’s it, I’m done” och går.
Men nej, R. Kelly, det räcker inte. Det löser inte problemet. Michael Jackson kommer inte lämna bakom sig ett enbart positivt minne, inte ens om man rensar från allt prat om hans plastikkirurgi. Allmän godhet och välgörenhetsarbete kan inte förlåta sexuella övergrepp på barn. Att ha skrivit fantastisk musik förlåter det inte heller, även om det händer att någon glider in på den tanken. Samtidigt, det finns massor av konst jag njuter av utan att veta ett dugg om skaparens privatliv. Att börja rannsaka alla innan jag tillåter mig att uppskatta vad de skapat, det skulle inte gå. Alltså, hur mycket skaparens privatliv egentligen smutsar ner verket är en evig fråga.
Själv försöker jag välja att inte tänka på att Michael Jackson, mannen bakom fantastisk musik och fantastisk dans, antagligen bjöd en 13-åring på "Jesus juice" för att kunna talla på honom. Jag försöker ihärdigt skilja skapare och verk och oftast lyckas jag. Men varje gång jag hör "P. Y. T. (Pretty Young Thing)" är det svårt att hålla tankarna i styr.
Exakt samma svårighet som jag har med låten R. Kelly skrev åt den 15-åriga Aaliyah: "Age Ain't Nothing But a Number"
Okej, fyra oumbärliga röster i sammanhanget. Men sedan saknade jag en självklar kommentator: R. Kelly.
Inte bara för att R. Kelly skrev och producerade tre låtar åt Michael Jackson, inte minst "You Are Not Alone", Jacksons sista verkligt stora hit. Mest ville jag höra R. Kellys kommentar eftersom han och Michael Jackson har en del gemensamt i det eviga frågan om hur mycket skaparens privatliv smutsar ner verken.
Troligen delar R. Kelly och Michael Jackson en sexuell böjelse för minderåriga. Visserligen friades R. Kelly för barnpornografi och Michael Jackson friades för sexuella övergrepp mot en 13-åring. Så kan alltid den som försvarar dem argumentera. Men ändå, de är befläckade. De där motbjudande sidorna hos dem finns alltid där, oavsett hur mycket jag än gillar ”Billie Jean” eller ”I Believe I Can Fly” och allt annat de här två männen skapat.
Så vad har då R. Kelly att säga till Michael Jacksons minne? Förutom standardkondoleanser på hans Twitter har jag hittat de här citaten, där R. Kelly särskilt påminner om allt gott Michael Jackson gjorde. Och här har Sky News fått tag i R. Kelly på telefon, mitt under pågående Afrikaturné.
Även där berättar R. Kelly om att Michael Jackson var god. Som exempel nämns att Michael Jackson ville att alla skulle vara sams. Han ville att alla krig skulle ta slut, att alla barn skulle få mat och att alla hemlösa skulle få kläder.
“And that’s what we need to remember Michael Jackson as, and that’s what we gonna remember him as. And we need to stop all the negative things that’s being said about Michael after his passing, because that’s just not the way you do someone who’s done what he’s done for this great Earth.”
Därefter räcker R. Kelly over luren till någon, säger “that’s it, I’m done” och går.
Men nej, R. Kelly, det räcker inte. Det löser inte problemet. Michael Jackson kommer inte lämna bakom sig ett enbart positivt minne, inte ens om man rensar från allt prat om hans plastikkirurgi. Allmän godhet och välgörenhetsarbete kan inte förlåta sexuella övergrepp på barn. Att ha skrivit fantastisk musik förlåter det inte heller, även om det händer att någon glider in på den tanken. Samtidigt, det finns massor av konst jag njuter av utan att veta ett dugg om skaparens privatliv. Att börja rannsaka alla innan jag tillåter mig att uppskatta vad de skapat, det skulle inte gå. Alltså, hur mycket skaparens privatliv egentligen smutsar ner verket är en evig fråga.
Själv försöker jag välja att inte tänka på att Michael Jackson, mannen bakom fantastisk musik och fantastisk dans, antagligen bjöd en 13-åring på "Jesus juice" för att kunna talla på honom. Jag försöker ihärdigt skilja skapare och verk och oftast lyckas jag. Men varje gång jag hör "P. Y. T. (Pretty Young Thing)" är det svårt att hålla tankarna i styr.
Exakt samma svårighet som jag har med låten R. Kelly skrev åt den 15-åriga Aaliyah: "Age Ain't Nothing But a Number"