onsdag, mars 13
Oscarsfacit
söndag, mars 10
Oscarstippningen
Bästa film: "Oppenheimer"
Gardering: "Poor Things"
Kommentar: Ingen skräll.
Bästa regissör: Christopher Nolan för "Oppenheimer"
Gardering: Yorgos Lanthimos för "Poor Things"
Kommentar: Ingen skräll.
Bästa kvinnliga huvudroll: Lily Gladstone i "Killers of the Flower Moon"
Gardering: Emma Stone i "Poor Things"
Kommentar: Även om en hel del var oklart med själva karaktären Mollie Burkhart (varför gifte hon sig och stannade med Leos tröga figur?) så gjorde Gladstone ett bra jobb med den.
Bästa manliga huvudroll: Cillian Murphy i "Oppenheimer"
Gardering: Paul Giamatti i "The Holdovers"
Kommentar: Ingen skräll.
Bästa kvinnliga biroll: Da'Vine Joy Randolph i "The Holdovers"
Gardering: Danielle Brooks i "The Color Purple"
Kommentar: Svårtippat tycker jag, men experterna säger tydligen att Randolph är favorit.
Bästa manliga biroll: Robert Downey Jr i "Oppenheimer"
Gardering: Ryan Gosling i "Barbie"
Kommentar: Alla vill väl se vad RDJ gör av sitt tacktal?
Bästa originalmanus: Justien Triet och Arthur Harari för "Anatomy of a Fall"
Gardering: David Hemingson för "The Holdovers
Kommentar: Svårtippat.
Bästa manus efter förlaga: Christopher Nolan för "Oppenheimer"
Kommentar: Kanske får "Poor Things" något pris, men det är tveksamt. Eller kan "Barbie" överraska här? Nej, det blir nog Nolan ändå.
Gardering: "Society of the Snow" (Spanien)
Kommentar: Här har jag ingen aning.
Gardering: "I'm Just Ken" från "Barbie"
Gardering: "Spider-Man: Across the Spiderverse
måndag, februari 26
Caulfield och Copperfield
Och först nu inser att Holden Caulfield - alltså berättaren i J.D. Salingers The Catcher in the Rye, han som undrar om vi verkligen vill höra - kanske inte riktigt läst Charles Dickens självbiografiskt inspirerade roman.
Eftersom David Copperfield ju inleds med ganska mycket om titelpersonen usla barndom - men verkligen extremt lite om hur vad hans föräldrar gjorde och allt det där innan han föddes. Det finns lite på de allra första sidorna, sedan blir det usel barndom och ganska snart lite mindre usla ungdom. Hur långt hade Holden läst?
Kanske är det här något J.D. Salinger tänkte att alla visste och att inledningen därför skulle säga något om hur Holden struntar i 1800-talslitteraturen han blir itutad.
David Copperfield har för övrigt även han en stark första mening när han skriver om sitt liv: "Whether I shall turn out to be the hero of my own life, or whether that station will be held by anybody else, these pages must show." Det hade kunnat vara Caulfields ord.
onsdag, januari 17
Grattis Françoise!
söndag, december 31
Låtar för löpspåret (eller dansgolvet)
fredag, december 29
Ännu fler 2023-listor
Som tur är finns det ju fler som gör listor. Många av dem är nästan som mina, med med slagsidor åt andra håll, så det jämfört med min lista finns nytt att upptäcka eller bortglömt att påminnas om. Här är några tips:
Den som vill ha mer hiphop och sväng (från 23 olika länder, inte illa på 100 låtar!) kan lyssna på Andrés ”El Komandante” Zanzis lista.
Den som vill ha mer högkvalitativ radiopop (och inslag från Eurovision) kan lyssna på Anna Charlotta Gunnarsons lista.
Den som vill ha mer svensk hiphop kan lyssna på Gustav Gelins lista.
Den som vill ha mer indierock kan lyssna på Peter Alzéns lista.
Den som vill ha mer ambient kan lyssna på Stefan Zachrisons lista.
Den som vill ha mer klubb och jazz och tycker att ”en-låt-per-artist” är tråkigt (eller ens att en och samma låt bara får vara med en gång) kan lyssna på Stefan Thungrens lista.
Och den som bara vill ha en mycket längre spellista kan lyssna på Terry Ericssons 2023-lista, påfylld under hela året och mer än 11 timmar lång.
Innan nyår kommer min lista med 2023-musik för joggingrundan, som delvis även kan funka för festdansgolvet…
söndag, december 24
Julkalendern: "Norm"
Medan creepy-faktorn tilltar är musiken lika finstämd hela tiden, lika lågmäld och försiktigt arrangerad.
Jag har ännu inte sett "Norm" på några årsbästalistor, förutom Aquarium Drunkards som ju är absurt lång. Men för mig är det solklart. Årets album: "Norm" av Andy Shauf.
lördag, december 23
Julkalendern: Hej då
I år sa vi hej då till Per Åhlin, Burt Bacharach, David Crosby, Doris Svensson, Cynthia Weil, Bettye Swann, Matthew Perry, Astrud Gilberto och Ingvar Hirdwall.
Och till Tina Turner, Lasse Berghagen, Robbie Robertson, Al Jaffee, Ryan O’Neal, Barrett Strong, Tom Verlaine, Ryuichi Sakamoto, Bobby Caldwell, Paul Reubens, Seymour Stein, Martin Amis, João Donato, Sinead O’Connor, Cormac McCarthy, Pugh Rogefelt, Michael Gambon, Andre Braugher, Trugoy, Harry Belafonte, Jane Bark, Inger Sandberg, Andy Rourke, Jane Birkin, Tony Bennett, Milan Kundera, Mary Quant, Lasse Wellander, Thomas Hellberg, Steve Mackey, Ahmad Jamal, Sixto Rodriguez, Barry Humphries, Linda Lewis, Shane McGowan, Lance Reddick, Wayne Shorter, Jeff Beck, Yukihiro Takahashi, Ampfiddler, Big Fred, Bernt Rosengren, Kenzaburo Oe, Slim Borgudd, Charles Gayle och Richard Belze och massa andra som jag har missat. Tack för allt.
fredag, december 22
Julkalendern: Fredagsdrink
2. Cava eller liknande bubbel
3 och framåt. En veritabel "long tail" av enstaka cocktails, alltså en "long cocktail", til exempel Paper Plane, Enzoni, Fitzgerald, L'Embrassadeurs, Expat, Boulevardier...
torsdag, december 21
Julkalendern: Bob Stanley-året
Det är dags att summera året för Bob Stanleys samlade output. I år var han synnerligen flitig.
Vi rangordnar allt han gett ut:
onsdag, december 20
Julkalendern: Årets läsning
Årets bästa läsning var danska Solvej Balles "Om uträkning av omfång", de två första delarna i en tänkt romansvit om sju. Det fantastiska är att hon verkligen får mig att tro att det kommer fungera hela vägen att läsa om hur Tara Selter lever den artonde november om och om igen.
Andrev Waldens "Jävla karlar" och Jonas Hassen Khemiris "Systrarna" var båda väldigt bra, men jag är å andra sidan exakt rätt publik. Genom att vara ungefär i deras ålder så blir varje likhet (jag kan ha slagit exakt några av de golfbollar som Andrev letade fram i vattenhindret på Säters elfte hål) en identifikation och varje skillnad (som ju i ärlighetens namn är vanligare) blir en tankeställare.
Johanna Frids "Haralds mamma" och Lyra Ekström Lindbäcks "Moral" var båda god läsning, men hade kunnat vara mer. Mamman fick jag aldrig riktigt grepp på, inte Harald heller. "Moral" hade kunnat bli en verklig post-MeToo-roman, men fastnade i det knepiga med att berätta och om autofiktionens fällor och det är väl inte nytt? Hanna Bervoets "Sakerna vi såg" var helt ny i den värld som skildrades, inhyrda moderator på ett socialt medium, men nådde inte riktigt ända fram.
Jag borde vara oerhört intresserad av världen som Curtis Sittenfelds "Romantic Comedy" skildrade, ett inte ens maskerat men omdöpt "Saturday Night Live". Men jag har redan läst samma källor som Sittenfeld om miljön och själva handlingen var tunn som ett cuecard med uttjatade catchphrases. Den som vill ha lättläst kan snarare tryggt vända sig till Richard Osman och fjärde delen i "Thursday Murder Club"-serien.
Bästa faktaboken i år vad Bob Stanleys "Bee Gees - Children of the World", men mer om den i en senare lucka. Édouard Louis "Att förändras - en metod" kan väl inte helt kallas en faktabok eftersom han medger att han slagit samman ett par personer och därmed bryter illusionen. Jag kan tycka att innan man skriver en reviderad version av den livshistoria man redan presenterat så ska man låta det gå mer än några få år.
Märkligast läsning i år var den tunnaste respektive den tjockaste boken, som jag inte hade prioriterar att läsa om någon beskrivit dem för mig, så då är det ju bra att jag bara läste dem ändå. Danske Rasmus Daugbjergs "Troll" är en saga på riktigt. Britten Richard Milwards "Man-Eating Typewriter" är en udda - och ofta väldigt äcklande - gåta om en slags kultledare i det sena sextiotalets London som skriver sin självbiografi på polari, gayvärldens kodspråk. Inget för den kräsmagade. Antagligen äter jag aldrig mer foie gras, men det är kanske bara bra.
tisdag, december 19
Julkalendern: Årets låtar
Det är en väldig spridning i stil, så alla borde hitta någon.
Vi går på klubben med Romy, The Blessed Madonna, Neil Frances, Aphex Twin, Everything But the Girl och Joe Goddard som remixar Jesse Ware.
Vi hänger på popverandan med Vasas flora och fauna, The Clientele, Andy Shauf, Unknown Mortal Orchestra, Real Estate och The Lemon Twigs.
Vi tar även igen oss rätt länge i singer/songwriter-salongen med Adrianne Lenker, Julie Byrne, Jana Horn och Julia Jacklin.
Vi smyger ner i någon slags inte särskilt stökig jazzkällare med Matthew Halsall, Alabaster DePlume och Brandee Younger.
Vi är på efterfest med DJ Koze, Låpsley, Huw Marc Bennett och Beverly Glenn-Copeland.
Det är funky med Payfone, det är flirty med Kali Uchis, det är finskt med Krunegård.
Det är lättlyssnat med Troye Sivan, Jungle, Billie Eilish och Kalle J. Det är svårare grejer med Burial och eh... tja, nej det är faktiskt inte så mycket svåra saker, om man inte tycker att Kieran Hebden och William Tylers tio minuter långa "Darkness, Darkness" är svår, men varför tänka så?
Så oroa dig inte, njut bara. Här är nästan sju timmar: Extra allt 2023.