lördag, oktober 31

Woody #53: "Scoop"

Scoop (2006)
Regi och manus: Woody Allen
I rollerna: Scarlett Johansson, Woody Allen, Hugh Jackman, Ian McShane m.fl.


Återigen blandningen magi och amatördetektivhistoria, men det blir för bisarrt när det är i nutid och brottet i fråga är seriemord. Var det verkligen meningen att man ska tycka att Johanssons rollfigur är helt pantad? Visst kunde Allen skriva kvinnoroller förut? Allens Danny Rose-aktiga roll lättar upp, men inte tillräckligt.

Nördfakta: I en extremt liten roll som polis dyker han upp - Anthony Stewart Head. Men ändå, kul att se honom, Giles är ju alltid Giles. Om Buffy hade haft hand om fallet med the Tarot Card Killer skulle det blivit löst på 44 minuter. Inklusive tid för bråk mellan Xander och Anya.



Det här är en del av projektet att se alla Woody Allen-filmer i kronologisk ordning och skriva femtio ord om dem, innan hans 80-årsdag 1 december. Läs mer här

fredag, oktober 30

Morgonrock vol. 2 - hösten



Är det bara jag, eller gör senhösten också att du får lust att lyssna på Sandy Dennys demoinspelningar?

Löven, blåsten och fukten i ulltröjan gör inte bara att jag vill dricka mer te, jag vill också höra mer brittisk folkrock från sjuttiotalet. Även den där som är på gränsen för alldeles för högstämd.

Kanske är det för att den så ofta handlar om höstrusk: "Autumn", "Autumn Lullaby", "Rainy Day", "Rain", "Trees and Loneliness"...

Jag har därför samlat ihop lite sådan musik, men även blandat in lite annat som passar en höstmorgon när man inte vill gå ut. Då glider iväg mer åt Laurel Canyon. Och på slutet av spellistan är det till och med lite soul.

Varsågod: Morgonrock vol 2 - hösten

Och allt är inte från sjuttiotalet. En enda av låtarna är faktiskt från 2015. Men den lyssnare som enbart med öronen kan avgöra vilken det är kan klappa sig själv på axeln och belöna sig med ett kex till teet.

PS: Den första delen hette Morgonrock (klädesplagget, alltså)

Den som vill ha ÄNNU mer höst kan lyssna på den här spellistan från 2012: Extra allts höst, eller den här från 2013 Extra allts höst 2013, eller den här mixen hos Aquarium Drunkard.

onsdag, oktober 28

Woody #52: "Match Point"

Match Point (2005)
Regi och manus: Woody Allen
I rollerna: Jonathan Rhys Meyers, Scarlett Johansson, Emily Mortimer, Matthew Goode, Brian Cox, James Nesbitt m.fl.

Allen återvänder till “mord som enda utväg”, utan att lyckas lika väl som förut. Bitvis tradigt, men tar sig mot slutet. Själva mordsekvensen är pulshöjande. Rhys Meyers är rätt för rollen, oklart om han spelar bra eller bara genom att spela dåligt framstår som psykopat. Mortimer och Goode är toppen.

Nördfakta: Man måste ändå älska det genomamerikanska sätt som Allen har när han använder London som kuliss. “Kolla - de står vid Big Ben! Dom är i London! Themsen! London!” Fotografen Remi Adefarasin, som tidigare hade gjort London-filmer som “Sliding Doors” och “About A Boy”, kan inte ha fått mycket att säga till om.



Det här är en del av projektet att se alla Woody Allen-filmer i kronologisk ordning och skriva femtio ord om dem, innan hans 80-årsdag 1 december. Läs mer här

måndag, oktober 26

Woody #51: "Melinda och Melinda"

Melinda och Melinda (Melinda and Melinda, 2004)
Regi och manus: Woody Allen
I rollerna: Radha Mitchell, Will Ferrell, Chloë Sevigny, Chiwetel Ejiofor, Amanda Peet, Jonny Lee Miller m.fl.

Väldigt uttalat ställs frågan: är livet en komedi eller en tragedi? Rättare sagt: är livet en bitvis rolig komedi med bortslösad skådespelartalang eller ett drama med bra skådisar men otydligt tema där inget riktigt ställs på sin spets. Kanske är livet just blandningen: småkul men utan en enda, sammanhängande berättelse?

Nördfakta: Allen skrev rollen Melinda för Winona Ryder.



Det här är en del av projektet att se alla Woody Allen-filmer i kronologisk ordning och skriva femtio ord om dem, innan hans 80-årsdag 1 december. Läs mer här

måndag, oktober 19

Woody #50: "Anything Else"

Anything Else (2003)
Regi och manus: Woody Allen
I rollerna: Jason Biggs, Christina Ricci, Woody Allen, Danny DeVito, Stockard Channing m.fl.

Det hade kunnat bli mer än en hyfsad Allen-komedi om hur en ung författare växer upp. Men den avgörande otrogna flickvän är tyvärr obegriplig. En del rappa repliker, roliga scener - och en historia som hänger ihop. För första gången har Allen castat sig själv som den äldre - och paranoide - sidekicken.

Nördfakta: De korta filmrecensionernas guru Leonard Maltin tycker - något oväntat - att det här är Allens i särklass sämsta film. Det är den enda som fått Maltins lägsta betyg, det som smakfullt skrivs ut som “BOMB”. Allens bästa film enligt Maltin är helt oväntat. Om du inte redan gissat, klicka här.



Det här är en del av projektet att se alla Woody Allen-filmer i kronologisk ordning och skriva femtio ord om dem, innan hans 80-årsdag 1 december. Läs mer här

söndag, oktober 11

Tack för igår!



Tack till alla som gjorde gårdagens Släpp fångarna loss-festival till en framgång! Tillsammans gjorde vi en insats för Amnestys arbete för mänskliga rättigheter.



Tack till alla musiker, alla kompisar som hjälpte till, alla på Tellus, alla från Amnesty - alla som ställde upp gratis för att göra kvällen fantastisk.



Siri Karlsson skapade magisk stämning, Martin Schibbye pratade om den fängslade etiopiske journalisten Eskinder Nega, Oldboy loopade sig själv, Sarah Riedel imponerade och Norge bjöd publiken på glass (som första band någonsin?).



Som vanligt dokumenterades allt fotografiskt av David Appelgren. Fler bilder kommer på hemsidan!

torsdag, oktober 8

Woody #49: "Hollywood Ending"

Hollywood Ending (2002)
Regi och manus: Woody Allen
I rollerna: Woody Allen, Téa Leoni, Treat Williams, Debra Messing, Mark Rydell m.fl.

En filmregissör tappar tillfälligt synen, men försöker leda inspelningen av comebacken ändå. Blindskämten upprepas lite väl och även i övrigt har knaper handling sträckts ut, men det är ändå en acceptabel komedi. Mitt bland kängor åt filmindustrin är det oväntat - eller oavsiktligt? - att studiobossen är den hyggligaste, mest förnuftige människan.

Nördfakta: Med tanke på den blinde regissörens bråk med sin ovetande fotograf så är det ju hysteriskt roligt att i verkligheten sparkade Allen legendariske fotografen Haskell Wexler (“Vem är rädd för Virginia Woolf?”, “Gökboet”, “Days of Heaven” m.m.) en vecka in i inspelningen på grund av skilda åsikter. Tysken Wedigo von Shultzendorff tog över.



Det här är en del av projektet att se alla Woody Allen-filmer i kronologisk ordning och skriva femtio ord om dem, innan hans 80-årsdag 1 december. Läs mer här

onsdag, oktober 7

Festa för en god sak!



Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Den devisen har upprepats många gånger den här hösten. Och den är helt sann. Ha inte dåligt samvete för att du inte gör ALLT, tänk i stället på vad du faktiskt kan göra.

Nu på lördag ordnar mina vänner och jag för nionde gången Släpp fångarna loss, en festival för mänskliga rättigheter. Målet är att ha en fantastisk kväll och samtidigt göra nytta.

Som vanligt håller vi till på Tellus biocafé i Midsommarkransen från klockan 17 till klockan 22. Sedan åker vi i festbuss till Melodybox precis bortom Telefonplan för efterfest fram till klockan 01.

Årets talare är Martin Schibbye, journalisten känd för Blank Spot Project och framför allt för 438 dagar i etiopisk fångenskap. För musiken står i år genreöverskridande Sarah Riedel, hyllade folkpsykedeliska duon Siri Karlsson, gitarrloopande Oldboy och elektroniskt skimrande Norge. Bakom skivspelarna på Melodybox finns El Kommandante (känd från Snottys) och jag själv.

Inträdet är 150 kronor (100 kronor för heltidsstuderande och arbetslösa). All vinst går till Amnestys arbete för mänskliga rättigheter.

All info finns på Facebook-eventet här.

måndag, oktober 5

Woody #48: "Sounds From A Town I Love"

Sounds From A Town I Love (2001)
Regi och manus: Woody Allen
I rollerna: Marshall Brickman, Tony Roberts, Griffin Dunne, Austin Pendleton, Bebe Neuwirth, Celia Weston m.fl.

Allen visar kärlek till sin stad med 23 brottstycken ur mobilsamtal från Manhattans gator. 23 vitsar alltså, hela spektrat från träffsäkert och vällevererat till slitet och styltigt. Om man kan säga det om en knappt tre minuter lång film: ojämnt. Och hade det inte lika gärna kunnat vara Los Angeles?

Nördfakta: Allen gjorde filmen till The Concert for New York City, som hölls 21 oktober 2001 för att hedra offren för 11 september och samla in pengar. Den går att se här.



Det här är en del av projektet att se alla Woody Allen-filmer i kronologisk ordning och skriva femtio ord om dem, innan hans 80-årsdag 1 december. Läs mer här

torsdag, oktober 1

Kvartalsrapport Q3



Ytterligare en fjärdedel av året har gått, dags för ännu en musikalisk kvartalsrapport.

Årets tredje kvartal är ju det mest splittrade: inleds i högsommarens vakuum, börjar sedan om mitt i med terminsstarten och slutar i allmän höstberedskap. Hur sammanfattar man det soundtracket?

Å andra sidan var årstiderna bak-och-fram i år. Mina sommarminnen är regniga (skydd från regnet under en tall mitt i blåbärsplockandet till tonerna av Tame Impala) och mina höstminnen soliga (barnvagnspromenad längs hamnen med Tirzah i öronen).

Kanske märks den här förvirringen i de 25 låtar som utgör Extra allt 2015 Q3: Mick Jenkins, Julia Holter, U.S. Girls, både HNNY och HONNE, Kelela och Kurt Vile och så den oundviklige Michel Dida.

Och om du har missat dem, här är Extra allt 2015 Q1 och Extra allt 2015 Q2.