torsdag, december 13

Julkalendern: Neneh

Om någon hade kommit till mig från framtiden, från 2018, till mitt elvaåriga jag 1989, när jag satt på mitt rum och lyssnade på "Raw Like Sushi" och kände mig cool för att jag hade valt den som mitt köp när vi var i en tysk skivbutik på sommarens bilsemester, om någon hade kommit och sett mig där när jag satt och var tacksam för att Kjell Alinge hade spelat låtarna och tjatat om på "Eldorado" i P3, när jag försökte rappa med, om någon hade kommit och sagt att om 29 år skulle jag fortfarande lyssna på samma artist, som släppt en av det årets bästa skivor - igen! - att hon var mormor men lika cool.

Om det hade hänt, om någon hade kommit till mitt elvaåriga jag från 2018 och sagt så, då hade jag nog sagt... "har Pierce Brosnan fått spela James Bond än?" För även om jag lyssnade på Neneh Cherry så var jag nog som elvaåring ändå mer intresserad av Bond.

onsdag, december 12

Julkalendern: Stå upp för nåt



Om jag fick bestämma skulle Netflix lägga tjugo gånger mindre pengar på att producera standup-specialer och i stället köpa in några filmer utanför kategorierna "Prutthumor" och "Liknar 'American Pie 7'".

Men ändå har jag under 2018 blivit glatt överraskad av två sådana standup-specialer.

Adam Sandler har kört ner sitt rykte så mycket att han överträffar förväntningarna trots att hans "100 % Fresh" till stor del består av pappa-, sex- och toalettskämt. För han verkar ha gått in i medelåldern på ett bra sätt, där han inte behöver låtsas som att hans liv handlar om annat än att dra runt hemma, kolla på dotterns basketmatch och köa med familjen på Disneyland - men å andra sidan inte heller låtsas som att han skäms för att ha blivit medelålders.

Det är larvigt, men det är också fint. Men riktigt upp till "100 Fresh" har han inte nått, just nu är den på 92 procent på Rotten Tomatoes.

Uppe vid högsta betyg är däremot "Nanette". Det är välförtjänt. Australiska Hannah Gadsby fick ett internationellt genombrott med denna käftsmäll. Humor som är allvarlig, men inte på det där sättet som jag minns att Schyfferts "The 90s" buhu-låtsades vara rannsakande.

Gadsby berättar att hon tvekar om hon orka skämta längre. Hon vet inte om hon orkar försöka göra självnervärderande punchlines av all skit hon varit med, från tonåren som lesbisk på det konservativa Tasmanien till nu, som kvinna i en värld av män som inte skärper sig.

Det bästa ögonblicket är mot slutet, när hon mästerligt balanserat publiken mellan jobbighet och förlösande skratt, och drar någon ironisk referens till sin sexuella läggning och lägger till "det där var sista skämtet". Sedan kör hon lite mer ilska.

Men det allra sista skämtet har det inte blivit. Gadsby har inte lagt humorn på hyllan. Och jag är mindre negativ till Netflix standup-avdelning.

tisdag, december 11

Julkalendern: "Roll Back"



Den har snart ett år på nacken och jag har lyssnat på den mycket, mycket - men den låter fortfarande fint.

måndag, december 10

Julkalendern: Snille och smak



Någon som är sugen på ytterligare en text om Svenska Akademien? Nä, trodde väl inte det.

Jag ska därför inte sälla mig till den skara av folk som skrivit eller sagt ytterligare en grej om den här soppan, trots att de borde ha funderat ett varv till. Ja, jag tänker på till exempel författaren Stina Otterberg (Horace Engdahls nuvarande sambo), litteraturvetaren Ebba Witt Brattström (Horace Engdahls före detta hustru) och akademiledamoten Horace Engdahl (Horace Engdahls sämste PR-person).

Men idag blir det ju så klart ett varv till, eftersom det väldigt tydligt idag inte delas ut något Nobelpris i litteratur. Och det är bra. Det är bra att det inte går att låtsas som att allt är som vanligt.

Vi tar en gammal bok ur hyllan i stället och tänker på att en positiv sak i alla fall var att det blev möjligt att utträda ur Akademien så att Kerstin Ekman till slut fick gå ur klubben hon inte velat vara med i under nästan trettio år. Grattis, Kerstin.

söndag, december 9

Julkalendern: Årets drink

Årets enskilt bästa drink var den här rönnbärs-Negronin på Fäviken magasinet i juli.

Till viss del beror det så klart på omgivingen och stämningen. Och sedan hjälper det ju att man inte kan återskapa den hemma.

Därför fick det oftast bli Old Fashioned.

fredag, december 7

Julkalendern: Dataskydd

Så här i juletider sjunger vi väl allihop:

"He's making a list
He's checking it twice
He's gonna find out who's naughty or nice
Santa Claus is in contravention of article 4 of the General Data Protection Regulation (EU) 2016/679"

Hur som helst, många mail fick man ju där i maj, från företag och organisationer man inte hade en aning om att man hade att göra med.

Vem som kom på detta julsångsskämt vet jag inte. Det var i alla fall inte jag. Kanske var det den här twittraren.

torsdag, december 6

Julkalendern: Troye



För ganska exakt tre år sedan stötte jag för första gången på namnet Troye Sivan.

Då i form av en flera hundra meter lång kö av tonårstjejer på Drottninggatan, som alla väntade på att han skulle dyka upp i en skivaffär. Jag gick hem och googlade namnet. Han var visst tjugoårig aussie, som gjort sig ett namn på YouTube och i talangjakter.

Nästan parodiskt typisk 10-talsstjärna.

Nu sitter jag här med två av Sivans låtar på den långa listan som ska kapas ner till årets 100 bästa. Eftersom jag tillämpar strikt en låt per artist så måste jag någon gång välja. Ska det bli "The Good Side" eller "Dance to This" - det får ni veta senare i december. Men någon av dem blir det, han ryker inte helt. Så bra är det ju faktiskt.

Hur hamnade jag här? Hur mycket mer mogen och lyssningsvärd har pojkpopen blivit? (Förra året var det ju Harry Styles solodebut som var riktigt fin.) Eller är det mitt behov av lagom lättsmält musik som ökat? Har jag blivit Gradvall?

Hur som helst, jag gör tydligen som Troye och Ariana sjunger i "Dance to This" och dansar i kökslampornas sken. Till vad som helst som är på radion.

tisdag, december 4

Julkalendern: Snail Mail



Snail Mail är Lindsey Jordan, som föddes 1999.

Det vill säga cirka fem år efter att till exempel Liz Phair och Pavement och andra spelade in musik som lät ungefär så här. Det är ett väldigt bra skydd mot mina mörka tankar om att jag uppfattar det här som bra enbart av för att återuppleva något.

Och förresten lyssnade jag inte ens på Liz Phair på den tiden.

måndag, december 3

Julkalendern: Om krisen kommer

Årets mest uppmärksammade och omskämtade trycksak? Inte någon skandalmemoar, inte något nummer av ett modemagasin, utan broschyren "Om krisen eller kriget kommer".

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap skickade ut nästan fem miljoner exemplar och bad alla förbereda sig. Undrar hur mycket försäljningen av kokt kött i konservburk ökade?

Tyvärr fanns ingen beskrivning av den verkliga kris som många svenska män hamnade mitt i under sommaren: hur lagar man sommarmat när det är grillförbud?

Likt årets julvärd Woodstock på mönstret här bredvid irrade de omkring med ett grillspett redo, utan glöd, utan riktning. Kanske blev det köttkonserv till middag?

söndag, december 2

Julkalendern: Jorja



Det är ovanligt  med en låt som i originalversion är fantastisk på ett sätt, för vissa situationer, och i remixversionen är fantastisk på ett helt annat sätt, för andra situationer.

Men så var det i år med Jorja Smith och hennes Stormzy-gästade "Let Me Down".  Ursprungligen en storslagen gråtballad och en småstuffig sommardänga i remix av Shy FX. Skratta eller gråta - välj själv.



lördag, december 1

Julkalendern: Dansa (eller inte)



Som the Miracles sjöng: ibland måste man dansa för inte gråta. Och 2018 var väl ett sådant år, inte minst om man var Storbritanniens premiärminister.

Theresa May har försökt leverera på de lögner som Brexit-kampanjen spann. Men det går inte att göra alla nöjda om man lovat det omöjliga.

I augusti släpptes May iväg från pendlandet mellan Bryssel och regeringskollegorna. Hon åkte på afrikansk turné. Där passade hon på att i både Sydafrika och Kenya hänga med i dansuppvisningarna. Höften vickades, snurrar gjordes, armar och händer pekade både hit och dit.

Det var hysteriskt roligt - och faktiskt rörande. Man fick känslan av att May allra helst hade velat stanna kvar på varmare breddgrader och bara dansat loss. Dansa, dansa, dansa, för att hålla tårarna borta.



I Sverige var flossandet den största dansflugan sedan Macarena. Allt hade känts väldigt femtiotal om det inte var för att den här dansen inte spreds genom musik utan via ett spel.

Att det inte är helt lätt att flossa bevisades väl av att filmsnutten där Jan Björklund (i sin blå skjorta) visade upp sina skils blev viral. Utan svårighetsgrad var det väl mest varit en politiker som ville vara lite lättsam?

Årets bästa dansinsats var dock ändå en icke-dans. När Bobby Gillespie gästade BBC-programmet "This Week" i oktober för att prata om Brexit ombads gästerna att vara med i en avslutande dans. De två politikerna ställde upp, men Gillespie satt still.

Och hans blick sa allt.

fredag, november 30

Snart börjar julkalendern!

Imorgon börjar december och Extra allt ägnar som vanligt årets sista tolftedel åt att sammanfatta.

Det är den fjortonde julkalendern här på Extra allt, så ni som hängt med vet vad ni kan vänta er. Ni andra har en del läsning att ta igen.

Som luckan om magasinshysterin 2005, olika tolkningar av "Me & U"-videon 2006, ett överanvänt ord som vi 2007 inte direkt lyckades döda, ett ödmjukt konstaterande 2010 om att Sverige behöver fler popstjärnor, hyllningen till DJ 50 spänn 2014 eller förra årets topplistan på kulturdebatter vi helst ville glömma.

Varje år har en julvärd. Pigpen, Lucy van Pelt, Schroeder, Marice och Peppermint Patty har haft äran, men tidigare faktiskt karaktärer från andra pennor än Schulz, som Totoro och Doraemon. I år lät vi de som orkade kommentera på vårt nystartade Instagramkonto rösta och vinnaren blev.... Woodstock!

Så flyg med oss in mot julen, ut ur 2018. Vi lyfter imorgon.

tisdag, november 27

Extra allt på Instagram!

Äntligen! Eller: jättesent efter alla andra! Eller: redan nu?

Hur som helst, vi på Extra allt har aldrig gillat att gå precis i takt med alla andra. Därför är det först nu som vi skapar ett särskilt Instagram-konto för Extra allt-relaterade saker.

Följ @extraalltcom för massor av quality content!

Till exempel kommer det gå att rösta fram årets julvärd i julkalendern som börjar på lördag.

söndag, oktober 28

Det stora metaquizzet



Torsdag den 1 november ställer jag och mina vänner i laget Dan Reed Social Network frågorna i huvudstadens roligaste och mest anrika musikquiz: Stockholms Musikquiz på Bar Brooklyn i Hornstull.

Jag har tappat räkningen på vilket quiz i ordningen jag är med och fixar. Men i den här lagkonstellationen är det sjunde gången vi arrangerar. Då kan det vara dags för ett lite självrefererande quiz, som även om det biter sig en aning i svansen ändå tar sig framåt. Ett musikquiz om hur det är att musikquizza. Låter det invecklat? Nej inte alls, allt kommer vara som vanligt: vi spelar musik ur högtalare och ni skriver på papper ner vad ni tror det är. Sedan kan ni även hinna med att "hinka bärs och garva", som det brukar heta.

Dörrarna öppnas klockan 17 och första frågan ställs klockan 19. Vi håller på tills allt är klart. Max fyra personer per lag. Inga tekniska hjälpmedel. Ta med egna pennor och eventuella kladdpapper. Vinnarna får presentkort till Bar Brooklyn samt äran att göra årets sista quiz i december.

Här finns eventet på Facebook. Vi ses!

lördag, oktober 6

Musikåret 2018 - tredje kvartalet



Så har det gått tre månader till av året och under hårda förhandlingar (med mig själv) finns nu en lista med 25 rekommenderade låtar.

Men egentligen hade jag bara behövt välja 14 låtar, för viktigast att höra är de elva spåren på Tirzahs debutabum "Devotion". En samling nedskalade, enkla relationssånger för den som stannat hemma eller precis kommit tillbaka från klubben. Här valde jag titellåten, men jag hade i princip kunnat ta vilken som helst. Jag har svårt att tro att jag kommer tycka bättre om något annat album när året summeras.

Annars är det många väntade gamla bekanta, som Connan Mockasin, Neneh Cherry och The Radio Dept, men också nykomlingar som Sandro Perri, Wet och Little Simz. Och så den stora överraskningen: Rod Stewart, med en låt skriven av Paddy McAloon.

Till slut valde jag också att ha med Phosphorescents "New Birth in New England" trots att jag redan är lite trött på tralligheten. Men ni kanske inte hört den?

Varsågoda: Extra allt 2018 Q3

måndag, juli 2

Musikåret 2018 - andra kvartalet



Så nu har det tydligen gått tre månader sedan jag senast skrev något här... men nåja. Ni har inte väntat förgäves, här kommer nämligen sammanfattningen av det som hänt musikaliskt sedan dess.

Den extremt förkortade sammanfattningen, på enbart 25 låtar. Mycket fick strykas, som Maribou State, Björn Torske, the Saxophones, Hercules & Love Affair, Gallant, Jungle, Washed Out, Bastien Keb, Spiritualized, Tony Molina...

Men det blev ändå bra grejer kvar. Flöjta iväg med Mo Kolours och Rickard Jäverlig, dansa till DJ Koze och Wiley, vicka huvudet åt Cherrie och Makeness, få 90-talsvibbar av Snail Mail. Damien Jurado har blivit lite hesare med åren, men är fortfarande en av mina favoritröster. Kanye West fick inte med sitt solomaterial, men dyker upp hos Teyana Taylor. Och Childish Gambino fick vara med, trots att "This Is America" funkar bättre med video.

Lyssna och njut, här är Extra allt 2018 Q2!

måndag, april 9

Musikåret 2018 - första kvartalet



Jag brukar inte vara en av dem som utbrister "det är ett fantastiskt musikår - som vanligt!" - men i år är jag beredd att göra ett undantag. Det har kommit så mycket nytt och njutbart under årets första månader.

Dessutom fortsätter det att strömma in, så den här spellistan med första kvartalets 25 bästa låtar är redan obsolet, drygt en vecka in i Q2.

Varsågoda: Extra allt 2018 Q1

Mycket fick sållas bort, men mycket blev kvar: Art Feynman lajvar Arthur Russell, Kalle J lånar av Roger Sanchez, Yo La Tengo lever ut sina inre Beach Boys, George FitzGeralds "Roll Back" är redan kvalificerad till årsbästalistorna, Marlon Williams röst är nästan som att höra Antony Hegarty och så vågade Kali Uchis och Rejjie Snow  släppa släpiga sommarhits mitt i vintern.

Till och med det med störande detaljer är väldigt bra. Det finns kanske andra låtar jag borde valt från Jerry David DeCiccas album "Time the Teacher", men "I Didn't Go Outside Today" är en oemotståndlig titel.

Det finns bättre textrader än "When you sleep softly the angels come / like diamonds, like my love" men om jag ska höra dem sjungas ska det självklart vara av Helen Folasade Adu.

Och Soccer Mommy är ett svårslaget dåligt bandnamn, men det låter väldigt bra.

måndag, mars 19

Philip Roth 85 år



Även ett misslyckat bloggprojekt är ett bloggprojekt.

När jag för exakt ett år sedan skrev att jag tänkte läsa mig igenom hela Philip Roths bibliografi innan hans 85-årsdag och skriva 50 ord om varje bok, då lät det görligt. Jag hade ju till och med tjuvstartat.

Men sedan blev det annat att göra, annat att läsa, lite tid till att skriva. Så jag har varken hunnit igenom alla böckerna eller skriva om dem jag faktiskt läst.

Roth är ju inte svårläst, så det är inte därför jag inte hunnit igenom allt. Han är visserligen inte alltid ett nöje att läsa (ofta bitter, ibland närmast misogyn), men aldrig riktigt usel. Ibland ordrik, när han fått lite för mycket skrivlust. Och det tar emot att bara läsa en gammal amerikan när det finns nytt från andra delar av världen. För att inte tala om nya amerikaner.

Att jag inte hunnit skriva beror nog på att varje bok alltid hängde ihop med nästa. Han böcker hänger ihop, bildar en kedja av logiska fortsättningar eller rakt motsatta reaktioner. "Jaså ni trodde att jag inte kunde bli hemskare - kolla härå! Jaså ni trodde att jag BARA kunde vara hemsk - kolla härå! Jaså ni tror att allt handlar om mig - kolla härå!"

Så jag tänkte att jag skulle vänta med att verkligen säga något om till exempel de nio Zuckerman-böckerna innan jag läst dem allihop. Bra plan...

Men hursomhelst. Helt utan motiveringar, här är en rankning av de böcker jag läst hittills:
1. Letting Go (1962)
2. Goodbye, Columbus (1959)
3. Zuckerman Unbound (1981)
4. The Counterlife (1986)
5. Portnoy's Complaint (1969)
6. The Great American Novel (1973)
7. The Anatomy Lesson (1983)
8. When She Was Good (1967)
9. The Ghost Writer (1979)
10. Patrimony: A True Story (1991)
11. The Facts: A Novelist's Autobiography (1988)
12. The Professor of Desire (1977)
13. Our Gang (1971)
14. The Prague Orgy (1985)
15. The Breast (1972)
16. My Life as a Man (1974)
17. Operation Shylock (1993)
18. Deception (1990)
19. Reading Myself and Others (1976)

Just nu håller jag på med Roths näst längsta bok, "Sabbath's Theater" från 1995. De senare böcker jag redan läst tog jag inte med här, men jag tror att jag även vid omläsningar av "American Pastoral" och "Nemesis" kommer tycka mycket om dem.

söndag, mars 4

Oscarsvinnarna - redan nu!

Årets Oscarstippning är väldigt lat och okommenterad och - precis som alltid - helt baserad på hjärna, inte hjärta. Här är alltså inte de jag VILL ska vinna, utan de jag BERÄKNAR kommer att vinna:

Bästa film: "The Shape of Water"
Gardering: "Three Billboards Outside Ebbing, Missouri"
 
Bästa regissör: Guillermo del Toro för "The Shape of Water"
Gardering: Christopher Nolan för "Dunkirk"

Bästa kvinnliga huvudroll: Frances McDormand i "Three Billboards Outside Ebbing, Missouri"
Gardering (borde inte behövas här): Saoirse Ronan i "Lady Bird"

Bästa manliga huvudroll: Gary Oldman i "The Darkest Hour"
Gardering: Daniel Day-Lewis i "The Phantom Thread"

Bästa kvinniga biroll: Allison Janney i "I, Tonya"
Gardering: Laurie Metcalf i "Lady Bird"

Bästa manliga biroll: Sam Rockwell i "Three Billboards Outside Ebbing, Missouri"
Gardering: Willem Dafoe i "The Florida Project"

Bästa originalmanus: Jordan Peele för "Get Out"
Gardering: Greta Gerwig för "Lady Bird"

Bästa manus efter förlaga: James Ivory för "Call Me By Your Name" efter romanen av André Aciman
Gardering: Virgril Williamd och Dee Rees för "Mudbound" efter romanen av "Hillary Jorden" 

Bästa icke-engelskspråkiga film: "En fantastisk kvinna" (Chile)
Gardering: "The Square" (Göteborg)

Bästa animerade långfilm: "Coco"
Gardering: "Loving Vincent"

Bästa originalsång: "Remember Me" av Kristen Anderson-Lopez och Robert Lopez, från "Coco"
Gardering: "The Mystery of Love" av Sufjan Stevens, från "Call My By Your Name"