Fyrtioårsdagarna står som spön i backen. Även i skivbacken.
Eftersom 1977 var ett år där många "Mojo classic albums" släpptes så kan vi nog se fram emot (?) många artiklar av typen "40 år sedan Sex Pistols skandaldebuterade".
Men det släpptes även många udda skivor som med åren blivit klassiker, till exempel Brian Enos "Before and After Science".
1977 var verkligen en fantastiskt musikår. Det ser man enkelt i efterhand. Väldigt brett, väldigt spretigt, fullt av rörelser som drog åt motsatta håll: disco, punk, hårdrock, funk, ultramjuk radiopop, reggae, leksaksreggae, synth, progg, folkrock, konstrock, krautrock, ännu mer disco... Några som hade formtopp var Lee Perry, Stevie Nicks, bröderna Gibb, Donna Summer, David Bowie, Iggy Pop och Steely Dan. Och så klart Arvo Pärt.
Jag har försökt få ihop en bild av året i en Spotify-lista. Den blev till slut rätt lång, trots att bara ett fåtal artister tilläts ha med mer än en låt. Här är 22 timmar musik - från hela världen, alla möjliga genrer, högt och lågt, mest bra grejer men även en del hårdrock: Musikåret 1977
För den som vill ha mer utplockat, här är utsållat till knappt sex timmar: 77 från 77
Hojta gärna om jag missat något!
PS: Allt intressant från 1977 finns så klart inte på Spotify, till exempel inte Frank Sinatras discoversion av "Night and Day", Ringo Starrs version av "Drowning in the Sea of Love" eller Anders Glenmarks JC-sponsrade disco "Funky Lover. Inte heller Chers "Pirate", Alfie Davisons "Who's Gonna Love Me", Bautistas "Gone", Syreeta & GC Camerons "Let's Make A Deal" , Willie Hutchs "We're Gonna Party Tonight" eller Monica Törnells cover av Van Morrisons "Into the Mystic" (dock finns en liveversion från 1978). Det soullegendarer som Aretha Franklin och William Bell gjorde finns inte och inte allt av Curtis Mayfield. Chrismas cover av Odysseys "U" finns inte heller där, men som tröst finns Demis Roussos soloversion, som heter "I Dig You". Sök fram den bland de 22 timmarna och lyssna på den härliga texten!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar