Supermix hits 2015!

Traditionsenligt har Supermix-trion (Sara Martinsson, Fredrik Bergh och jag) till ert nyårsfirande satt ihop våra 100 favoritlåtar från året som gått.

Det är folkrock för finsmakare med Ducktails och Widowspeak. Det är halvobskyr långsamdisco med Fatima Yamaha och George Fitzgerald. Det är popmusik du läst om i 2015 års tidningar med Made in Heights och Gyptian.

Från ASAP Rocky till Zhu, varsågoda: Supermix: hits 2015!

Gott nytt år!

Julkalendern: + 2

Jo, i dag är det julafton och annat att fira, men för mig är det framför allt den här personens allra första jul.

Bara favoriter hos Bill Murray

Bill Murrays julspecial passar väl egentligen inte så bra som underhållning på en uppesittarkväll. Den gör sig bättre dagen efter en julfest, lite bakfull, lite däst av för mycket sylta och knäck. Eller sylta, vem äter sylta? Men ni fattar.

Om någon hade pitchat att ett gäng omaka människor i en hotellbar gör lite halvslafsiga versioner av klassiska julsånger, då hade jag inte beställt det. Men när det sedan visar sig att människorna i fråga är Maya Rudolph, Jason Schwartzman, Rashida Jones och Phoenix... Och att en av låtarna är Todd Rundgrens "I Saw the Light". Och att en annan är en uppgrävd Beach Boys-låt. Det är vad man behöver mer av i sitt liv: Maya Rudolph, Phoenix, Beach Boys.

Sedan är ju George Clooneys inspel i "Santa Claus Want Some Lovin'" helt fantastisk. Bara det gör det värt att lyssna på Miley Cyrus sjunga "Stilla natt".

Julkalendern: Julia Holter

Schroeder hänger sent om sider på det där med "sleeveface", att komplettera albumomslag med sig själv.

Visst gillade jag redan Julia Holter. Men jag var inte förberedd på att hon i år skulle bli så här... lätt? Lätt som i lätt att lyssna på, lätt att flyta iväg med, lätt att nynna med i. Men också lätt som i motsatsen till tung.

Holter har förut varit mer svärtad och mörk. Hennes fjärde album "Have You In My Wilderness" har däremot stråkfylld fluffighet och en drömskhet som glider över i virvlande dramatik.

Holter hade kunnat dra det här mot mer direkta popdängor. Om hon velat. Hon skulle kunna ta steg i samma riktning som Grimes gjorde i år, att närma sig Taylor Swift och hitlistor. Hon skulle också kunna svänga in i konstskolemusik eller rockopera-aktiga berättelser.

Vart är Julia Holter på väg nu? Ingen aning. Men det ska bli väldigt intressant att följa henne.

Det är däremot ingen brådska. "Have You In My Wilderness" håller ett tag till. Årets album.

Utanför julkalendern

En julkalender har ju bara 24 luckor. Två kvar nu. Så en hel del kom inte med.

Det kom inte med att vi vann höstens inofficiella popquiz-SM. Att jag gjorde smultronmarmelad och blåbärssylt och rabarbersaft. Att jag köpte mitt livs första Nike-skor, men att ingen kommer fram till mig på stan och säger "jaha, så du är en Nike-människa nuförtin".

Jag strök hela den återkommande "årets konserter"-luckan, eftersom jag totalt varit på fyra (4) konserter i år. (D'Angelo på Annexet var ju fantastisk och Amason på Södra teatern också, men på ett annat sätt.)

Jag skrev inte heller något om årets bästa film, för det är med säkerhet en jag inte har sett. Den där helt utan Jar-Jar Binks, till exempel, den har jag inte sett. Jag har mest sett Woody Allen. Borde ha döpt om bloggen till Extra allen. Jag vågar inte heller utnämna något till årets bästa tv, eftersom det troligen är något jag inte sett. Eller var "Master of none" verkligen så bra det blir? Nej, förresten: slutet på "Mad Men" var ju ändå en upplevelse. Alltså inte sista scenerna, men innan dess.

Det kom inte med att Hot Chip gjorde årets bästa måltidslåt: "White Wine and Fired Chicken". Att årets bästa återutgivna skiva var Ata Kak eller Gloria Ann Taylor. Att det helt säkert finns en symbolik i Dave Grohls benbrottskonsert, men att jag ännu inte riktigt vet vilken den symboliken är. Att jag försökte lyssna in mig på Björks tokhyllade skiva, men att jag slutade, i rädsla för att börja ogilla henne.

Det blev inte heller någon lucka om årets största lucka: Frank Oceans uteblivna album. Vi får hoppas på 2016.

Men som sagt: två luckor kvar.

Julkalendern: Läsåret

Eftersom årets julvärd Schroeder sällan läser annat än notblad så får hans föregångare från 2014 komma med en trave av årets böcker.

Och om man skulle tro strålkastarljuset så var de viktigaste böckerna som gavs ut i år David Lagercrantz fortsättning om Salander/Blomkvist och Morrisseys romandebut med dåliga sexskildringar. Dem har inte läst, även om jag av pliktkänsla kommer att ta itu med Moz någon gång.

Däremot läste jag mycket annat. Här är snabbutlåtanden, kanske kan de fungera som guide till köp av julklappar i sista minuten.

Läs absolut:

• Ryan Gattis "All Involved" (omöjligt att inte dra parallell till "The Wire", en imponerade vidvinkelbild av vad som egentligen hände i gängvärlden under upploppen i Los Angeles 1992)
• Jonathan Franzen "Purity" (ett par sidor Internet-hatande hade kunnat strykas och synd att två av huvudpersonerna är *galna* och därför kan göra vadsomhelst, men det var mest av allt en bladvändare)
• Jonas Hassen Khemiri "Allt jag inte minns" (god form och på väg bort från finurligheten)
• Agneta Pleijel "Spådomen" (flicka växer upp är verkligen inget nytt tema, men det vet hon om och skriver det så fantastiskt väl)
• Marie Darrieussecq "Man måste älska männen mycket" (inte heller något nytt tema, men otroligt formulerat)
• Karolina Ramqvist "Den vita staden" (iskall och sylvass)

Jodå:

• Martin Luuk "Gud har för mycket tid" (oväntat konventionell, väntat predikande - vilket inte alltid är dåligt)
• Martin Kellerman "Allt blir inget" (lite för mycket skröna)
• Viktor Johansson "Bonsai katt" (borde passa bättre dramatiserad)
• Elise Karlsson "Linjen" (hatade väl vardagstristessen mer än arbetslivet?)

För de redan intresserade:

• Kim Gordon "Girl in a Band" (oväntat konventionell, Rockbiografi Formulär 1A, men plågsamt om skilsmässan så klart)
• Roland Paulsen "Vi bara lyder" (bitvis väldigt intressant, men visst gör han sig ofta dummare än han är för att driva hem poänger?)
• Viktor Barth-Kron "Gröna gården" (det går inte att driva med Twitter, verkligheten överträffar ändå dikten)
• Harper Lee "Go Set a Watchman" (nej, "To Kill a Mockingbird" hade mått bättre utan att det här publicerats)

Och ja, bakom Marcie med de andra bokryggarna står även Tom Malmquists "I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv". Den läser jag just nu. Det kommer nog ta ett tag. Smärtsam läsning. Plågsam, oförsonlig, utan att ens ta i. Att läsa den är som motsatsen till verklighetsflykt.

Julkalendern: Årets låtar

Nu är det dags för årets 100 bästa låtar.

Julvärden Schroeder försökte kuppa in Beethoven, men jag förklarade att det måste vara släppt i år. Så nu sitter han vid sin lilla flygel och försöker få Ludwig-bystens stöd till klassicistiska covers av "King Kunta" och "Flesh Without Blood".

Ni som föredrar originalversioner, lyssna här på Spotify: Extra allt 2015.

Som vanligt har jag inte rangordnat låtarna, utan lagt dem i lyssningsvänlig ordning. Det är också en strikt "en låt per artist"-regel som gäller, dock med undantag för remixar och gästspel.

Så varsågoda: bräcklig barockpop, hård hiphop, norsk rapdisco, australisk novellrock, svenskt flum, jamaicanskt sexskryt, proffsskrivna Billboard-ettor och sovrumsproduktioner - mindre spretigt kan det inte bli för att spegla Extra allts musikår 2015.

Julkalendern: Hej då

...har vi i år sagt till bland andra Cilla Black, Michael Brown, Ornette Coleman, Anita Ekberg, Lesley Gore, Magnus Härenstam, Lennart Hellsing, Ben E. King, Christopher Lee, Leonard Nimoy, James Salter, Sam Simon, Percy Sledge, Allen Toussaint, Tomas Tranströmer och Gunilla Wolde. Tack för allt ni gjorde.

Dessutom - i en mer personlig sfär - lämnade Magnus Quennerstedt den här världen, men fortsätter någon annanstans. Det känns trist att mina sista kontakter med honom var via mail, även om hans särskilda röst märktes även där. Hej då, Q.

Julkalendern: Jamie XX x 2

Den viktiga frågan var inte om man gillade Jamie XX, utan om man var Team "Loud Places" eller Team "I Know There's Gonna Be (Good Times)".

Tyvärr gjorde det väl att ingen var Team "Stranger in a Room". Och ett fåtal var Team "Gosh".

Själv var jag Team "Loud Places". Den kväver allt motstånd även utan den nästan för insmickrande Idris Muhammad-samplingen, vilket till exempel John Talabot-remixen visade.

Men allra bäst är den ju ändå MED smaskig kör, så här är en till liveversion.

Julkalendern: Tröst

“It would not be beyond the realms of possibility that somewhere outside of our own universe lies another different universe – and in that universe, Zayn is still in One Direction.”

Så sa Stephen Hawking den 25 april i år (i ett framträdande via hologram).

Det var så klart tänkt att skapa intresse för teoretisk fysik bland tonåringar, men det fungerade mest som tröst. Någonstans där ute är allt som det borde.

Och i ett oändligt universum har ju allt som kan hända faktiskt hänt. Därför ersattes Zayn i något universum av Schroeder. Ingen av de andra fyra ville dock byta repertoar till Beethoven.

Julkalendern: "Your Love"

Julkalendern: Streaming Wars

"Throughout history, every movement began with a few individuals banding together with a shared vision – a vision to change the status quo.

That vision came to life with a first step. Our first step begins today through the platform TIDAL.

TIDAL is an artist majority owned company with a mission to reestablish the value of music and protect the sustainability of the music industry rooted in creativity and expression.

As part of our vision to introduce change to the current system, we will continue expanding this platform into an all-encompassing destination in the coming months. We are working diligently everyday to enhance the overall service.

Today, the site incorporates high quality sound, video and exclusive editorial, but there are more features on the way. In time, TIDAL will not just be a streaming service but an immersive platform with enhanced experiences.

With TIDAL we are making a commitment to build a platform that reflects ideas contributed directly from artists, providing an enriched experience. Music presented and heard the way the artists intended.

We want our mission with TIDAL to spark conversation and lay a foundation for tomorrow’sburgeoning stars.

Our movement is being led by a few who are inviting all to band together for a common cause, a movement to change the status quo.

Today marks the next step.

#TIDALforALL"