Europas sista Sovjet-stat

Drog hastigt och lustigt till Oslo. Daniele Baldelli lirade the original cosmic sound på Blå i Oslo och Måns och Johannes hade plats över i bilen. Jag hakade på och passade samtidigt på att stanna några dagar för att hinna träffa gamla kompisar.

Norge är ett uland (eller världens sista sovjetstat) vad det gäller det mesta. Folk ser dåligt ut, maten är piss. Priserna är surrealistiska, extremt surrealistiska när man ser prislappen tänker man att de måste ha infört gamla italienska lire eller nåt... Fullt med heroinister och när jag gick på jakt efter en butik med arbetskläder tidigare idag var jag tvungen att värja mig för ca 20 aggresiva prostituerade kvinnor samt deras hallikar... Mitt i Oslo. Sedan är det bizarrt kallt dessutom. Men folk är som regel väldigt hyggliga och det är en fin och avslappnad stämning som är trevlig. Oslo verkar sakna det som kanske är ett dominerande drag för stockholm, nämligen en grov elitism och rädsla för att vara fel. Här ser man för jävlig ut och gör det man gör och alla runt omkring tycker att det är toppen och hurrar för varandras ideer. Lite hippie feeling tycker jag men ändå något befriande, plus att man står inte och tittat på damer i samma utsträckning... det finns ju nästan inga att titta på... Rätt fint att komma bort från det vanliga rutinen i Sthlm.

Debatten om finkultur och skarpkultur (eller vad fan de nu kallade det) skulle aldrig ha uppstått i Oslo. De hade aldrig förstått den då de inte har de tankebanorna. Känns nästan utopiskt för min del. Men svensk meddelklass som man är så hade man väl saknat den typ av inavelsdebatt efter ett tag, man är en låg och enkel varelse.

Och hur var Baldelli då? Det var bland det bästa dj-set jag någonsin upplevt. Sjukt kul. Han lyckades vara svår och publikfriande på samma gång... Dessutom kände jag inte igen mer än ca. 20 %, något som väldigt sällan händer!