Adrian stod där igen, bakom skivspelare på Tulegatan, och precis som förra gången var det helt självklart att spela ”Stand On the Word”. Och självklart dansade jag igen så att jag svettades igenom kavajen. Äckligt. Jag ber om ursäkt.
Sedan gick vi till Spy Bar, där Marit Bergman valde skivor. Man kan tycka lite hur som helst om det där Gubbrummet, men att sitta i en skinnsoffa, få en iskall Tatanka i handen av flug- och pepitaklädde Magnus och lyssna på ”Wichita Lineman”, det är en bra lördagnatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar