Ekon av Broadcast

Idag är det två år sedan Trish Keenan dog, ena halvan av Broadcast.

Ett postumt Broadcast-album ska vara på väg. James Cargill har sagt att han sitter och pusslar ihop det han och Trish spelade in innan hon dog. Som en försmak släpptes nyss Broadcasts soundtrack till filmen "Berberian Sound Studio".

Att regissören Peter Strickland valde Broadcast för det jobbet är inte konstigt, det är en väldigt Broadcast-ig film. Toby Jones spelar en brittisk ljudeffektsman som på sjuttiotalet åker till Italien för att lägga ljud på en skräckfilm. Annars brukar han jobba med soliga naturfilmer. Stämningen från yxhugg, häxor, brännjärn och otrevliga kollegor har snart brutit ner honom.

Förutom fantastiska förtexter får aldrig se något ur skräckfilmen, men vi får se hur ljuden kommer till. Det är mycket frukt och grönt som krossas och det är mycket av murrig sjuttiotalsteknik. Vi får höra så mycket ljudeffekter att det aldrig går att veta varifrån ljuden kommer. Ljuddesignern för "Berberian Sound Studio", svensken Joakim Sundström, får oss att tvivla på vad som är verkligt. Till slut vet inte Toby Jones det heller. Allt flyter ihop och Broadcasts musik är perfekt på att sudda ut gränserna.

Jag hör ekon av Broadcast överallt i ny musik. Inte bara i de som helt tydligt har dem som inspiration, som svenska Death and Vanilla (som nyss släppt "From Above" som fyrkantig sjutummare, jojomen) eller Melody's Echo Chamber, utan också i till exempel Chris Cohen. Han delar ännu fler influenser med Josh Rouse, men lyssna på till exempel "Rollercoaster Rider" eller "Inside a Seashell".

För att högtidlighålla den här sorgliga tvåårsdagen, men mest för att aldrig glömma Broadcast, så kan man lyssna på den minnesmix jag gjorde. Då låg den på Letsmix som inte finns längre, så jag har lagt upp den på Soundcloud. Lyssna och tänk på Trish.