Årets bästa skönlitterära bok var Karolina Ramqvists "Bröd och mjölk", en otroligt skicklig och närmast gastkramande berättelse om besatthet av mat. Trots beskrivningen av hur det kan gå när man försöker återskapa ett släktrecept så måste väl "risgrynspudding" ha varit en googleraket i år?
En annan fantastisk bok var Sara Gordans "Natten". Och Ia Grenbergs "Detaljerna" var ju också väldigt fin. Allt det här visste ni ju däremot redan, men gillar ni nordirländska nutidsnoveller och har missat Wendy Erskines "Dance Move" så rekommenderar jag den starkt.
I den mer lättsam stilen så var Janice Halletts "The Twyford Code" en udda thriller, både i form och innehåll. Titelns kod är hemliga ledtrådar till en guldskatt i ungdomsböcker av Enid Blyton-typ. Efter läsningen tog det min hjärna några dagar att sluta leta efter akrostikonmeddelanden i alla texter. (I samma genre var Richard Osmans tredje bok om Thursday Murder Club ju god underhållning, men någonstans undrar man ju hur lång han tänkt göra serien.)
Årets bästa facklitteratur var Bob Stanleys "Let's Do It", som redan har varit med i julkalendern. Självbiografin från den siste överlevande Four Tops-medlemmen, Duke Fakir, kan man strunta i om man inte är väldigt stor Four Tops-fan. Vilket ju jag är, så för mig fanns det många godbitar. Levi Stubbs framstår som en sympatisk person, det var ju skönt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar