Dagen efter att jag själv (gubbe) bloggat om Taylor Swift behöver jag ta upp det här med att gubbar i år uttalat sig om Taylor Swift och annat samtida. Gubbar som man inte följt sedan innan de var gubbar. Gränserna ritas om.
När Swift spelade i London samtidigt som Foo Fighters tog Dave Grohl upp i mellansnack att Foo Fighters i alla fall spelar live. Som om någon bryr sig, som om The Eras Tour var en del av Gärdetfesten. Han sa “That’s because we actually play live. What? Just saying. You guys like raw, live rock ‘n’ roll music, right? You came to the right fucking place.” Otroligt töntigt sagt.
Värre var när någon man tänker sig som evigt modern uttalade sig, Pet Shops Boys Neil Tennant. Han kom väl i och för sig mer med en filosoferande fundering än ren kritik när han i våras sa: “I was looking at the chart today and it is all Taylor Swift. She sorts of fascinates me as a phenomenon because she is so popular. But then I listen to the records and I think, ‘Where are the famous songs? What is Taylor Swift’s Billie Jean?’ Shake It Off? I listened to that the other day and it is not Billie Jean, is it?”
Men det är ju det som är tiden, Neil! Vi kan sörja hur mycket som helst att musik har devalverats och idoldyrkan och grupptillhörigheten bygger mer på annat, men så är det. Välj inte gubbsidan, Neil, bara för att du gjort en Mott the Hoople-cover.
En annan gubbe som var ute och vevade vad Jerry Seinfeld. Han sa i våras att komedier på tv hade förstörts av “the extreme left and PC crap, and people worrying so much about offending other people.” Men i oktober hade han det goda omdömet att ta tillbaka det. “I did say that. That’s not true. (...) I’m taking it back officially.”
Det var i alla fall en mer uppriktig ursäkt än den hans gamle kompis (och gubbe sedan 90-talet) Larry David gav till Elmo...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar