Den tvådelade serien ”Jonas ser androgyna män med vackra röster framträda på Södra teatern” inleds med att Rufus Wainwright strippar.
Redan i början av konserten (Stockholm igår lördag) tänker jag att Rufus Wainwright är en utmärkt artist för konsertformen, i motsats till Cat Power. För det första är han snygg, snyggt klädd och rör sig snyggt. För det andra är han så musikalisk att han vill överföra även sina mer komplicerade arrangemang från skivstudion till scenen och har efter fyra album en hel del bra material att välja mellan. För det tredje är Rufus Wainwright smart och rolig nog att faktiskt säga något när han pratar mellan sångerna. (Även om han inte kom med några ”analyser av det modernistiska projektet” som Petter skrivit om.)
I samband med Rufus Wainwright tar media alltid, utan undantag, upp hans familj (känd) och hans sexuella läggning (homo). Man skulle kunna tro att det är något han blivit trött på och vill slippa, men tydligen inte. Först berättar han för alla på Södra teatern om hur han varit och kollat in Stockholms gayklubbsvärld (vilket han valde att göra på Kharma...) och senare har han vad han kallar en ”family section” av showen. Där spelar han en låt till mamma (Kate McGarrigle), en låt till syster (Martha Wainwright) och en låt till pappa (Loudon Wainwright III). Mamma får störst applåder från publiken, kanske för att få har hört Marthas debut än och för att man känner att Rufus kanske inte vill att man ska applådera pappan, i fall de inte helt har kommit över sitt stora bråk än.
Länge ser det ut som om vi ska klara oss från ”Old Whore’s Diet”, den tveklöst sämsta låten på senaste skivan ”Want two”. Den blir tyvärr det första extranumret och det tungfotade arrangemanget från skivan är med även här.
Men Rufus Wainwright är en bra konsertartist och klarar biffen. Han och hela bandet börjar strippa mitt i och framför resten av låten utklädda till det man kan anta ska vara just ”old whores”: stringkalsonger med paljetter, rödrandiga knästrumpor, röda stilettklackar, tiara, fjärilsvingar. Förlåt mig, alla Extra allt-läsare, för att jag inte hade med mig kameran!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar