Nu får det vara nog med vargar i musikvärlden!
Det är en varg vart man än vänder sig. De finns som artister (Patrick Wolf, Peter Wolf), grupper (Wolf Parade, Wolf Eyes, Aids Wolf, We Are Wolves, Wolfie), låtar (”Mama Wolf” med Devendra Banhart, ”Wolfie” med Scout Niblett) och skivor (Bonnie ’Prince’ Billy och Matt Sweeneys ”Superwolf”, Stockholmsaktuella My Latest Novels kommande ”Wolves”).
Har det alltid varit så här, utan att jag har märkt det? Eller kom alla bara helt plötsligt på att ”wolf” är ett snyggt ord? Och varför satsar inte Lorne de Wolfe på comeback?
1 kommentar:
och Gary Jules knepiga knepiga namn på sin platta "Trading snake oil for wolf tickets".
Skicka en kommentar