fredag, augusti 26

Inherent Vice

I samband med att Thomas Pynchons "Big Lebowski"-roman "Inherent Vice" har översatts till svenska så har den omskrivits och recenserats på den del ställen den senaste veckan.

Svenska dagbladet recenserade redan den engelska utgåvan och återgav i lite ur den. Och det blir då begripligt varför den boken missades av många i målgruppen när den kom.

Jag är inte den som springer åt motsatt håll så fort jag ser en text med en akademisk ton på kultursidorna, det får det gärna vara. Men Caj Lundgrens text innehåller uttrycken "ominösa", "sålunda", "om detta oskyldiga uttryck kan tillåtas", "beklagligtvis", "vederbörliga", "popmusikens färskaste utövare", "synnerligen", "påfallande", "otvivelaktigt", "obevekliga", "med ett rimligt mått av välvilja bör alltjämt", "föga trivsamma" och ett till "sålunda".

Det här tonfallet har väldigt lite att göra med "Inherent Vice", som är en underhållande noirdetektivhistoria och skildring av en tidsanda, när det ljusa sextiotalet gled in i det mörka sjuttiotalet. Om huvudpersonen Doc Sportello skulle läst Lundgrens text hade han nog tagit ett till bloss och svarat med det där tonfallet precis mitt emellan påstående och fråga "So you think it's, like, groovy?"

Inga kommentarer: