fredag, augusti 18

Gradvall, González, gratiskultur

En av de slöaste grejerna man kan göra på en blogg är att bara klistra in utdrag ur en maildiskussion.

Nick Shay skrev:
Förresten, för första gången på typ 10 år skrev Gradvall en krönika som håller Jarefors-nivå. (anm: betyder hög nivå) Sakligt, positivt (i bemärkelsen värdeneutralt) och ganska samtida.
Så angelägen har inte Grållan känts sedan han 1994 listade The Citizen som världens bästa kulturyttring.

Jag skrev:
Ditt positiva omdöme om Gradvalls krönika gissar jag är ironiskt. Kopplingen mellan ABBA-intervjun och José förstod jag inte alls, förutom att den där intervjufrågan alltid är kul (och nästan lika klassisk som ”In Swedish The Jam means 'sylt', like jelly, but that's not what you mean, is it?” och hela den anekdoten).
Men att säga att ”förut var det fult att vara kommersiell, det är det inte längre”, det är äldre än årsgångsvinet Gradvall kommer dricka framför tv:n ikväll.
Och att Pripps blå skulle vara ett öl för sportiga människor, när var det? Innan min tid i alla fall.
Och hur passar Patrik Isaksson in i det här?
Eller de där små klisterlapparna på Nick Drakes ”Pink Moon”-skiva: ”As heard in the Volkswagen ads”?
Menar Gradvall att artister inte förlorar något alls på att vara med i reklam? Fråga Nicolai Dunger om han gillade att associeras med Statoil.
Det intressanta med SonyBraviareklamen är ju hur de lyckas bygga hype inför en reklamfilm, del två är på väg nu, när de spränger färg över ett helt höghus nånstans i brungråa England. Om Gradvall hade skrivit om det hade krönikan möjligen kunnat kallas samtida.

Nick Shay skrev:
Nej, jag var allvarlig. Jag tyckte att Gradvalls krönika var bra. Kan vara mina erfarenheter från konstbranschen som spökar (”jo, samhället behöver kulturarbetare som berikar samhället och det är statens uppgift att betala”).
Men om du försäkrar mig om att tesen ”kommersiellt är inte längre fult” inte dominerar svensk kulturdebatt, även utanför tullarna, så är jag nöjd. Stockholms härliga kulturfestival, komplett med slagord om att ”allt är gratis” och vulgär Gärdetfestivalsestetik a la 1970 talar tyvärr för motsatsen.
Och det gör även den nu gällande kulturproppen med den klassiska skrivningen om att politiken skall ”motverka kommersialismens negativa verkningar”.
Dessutom är jag så naiv att jag tror att 3 (företaget) fått folk som annars lyssnar på E-Type att upptäcka Jim Noir (”och annan konstig musik”).

Jag skrev:
Jaså, säljs Dagens Industri utanför tullarna?
Har Jim Noir ("konstig musik" betyder i det här fallet alltså att försöka efterlikna "Rubber Soul" in i minsta detalj?) fått ny publik av den där reklamen? I så fall är det ju lysande för honom, på samma sätt som jag tycker det är lysande för José. De har mer att vinna än att förlora.
3 (företaget) har ju även gett senaste Bo Kaspers en härlig spridning.

1 kommentar:

fred wesley & the jgs sa...

nej, det slöaste är att posta youtubelänkar. häng med nu jompa.