Jag är ju rätt intresserad av innovativa namn på musikgenrer, men kan inte riktigt acceptera genrenamnet "chillwave". Det myntades här på skämt, men verkar ändå ha fått en del spridning.Vi pratar här alltså ungefär om de Pitchforkband som Andres Lokko ondgjorde sig över har tagit över musikbloggarna, som mördarsniglar. Memory Tapes, Washed Out, Neon Indian, etc.
Det kallas också "glo-fi", som ju är ett trevligare begrepp och visar vad det handlar om, hemmainspelat, lågbudget, men med ambitioner att lysa. Men kan vi inte bara kalla det bloggpop?
Ariel Pink's Haunted Grafitti står längst fram bland de här banden. Det enda som håller "Round and Round" borta från titeln Årets Hittills Bästa Låt är ju att han inte överraskat oss. Efter "I Can't Hear My Eyes" förväntade vi oss inget mindre.
Och kan man inte bärga sig till Ariel Pinks album kommer i juni kan man lyssna på Wild Nothing, som jag har inte riktigt kunnat acceptera att Ariel Pink inte på något sätt är inblandad i. Idén är exakt samma, ljudbilden, Kate Bush-fascinationen. Men Wild Nothing verkar bara vara Jack Tatum.
Kalla det "chillwave", kalla det "glo fi" eller "bloggpop". Jag gillar det.
2 kommentarer:
Men Lokko har skrivit om och gillat den här musiken, "glo-fi", i flera år. Vad han blev förbannad på är likriktnigen där musiken i fråga sprids. Alla gillar samma "glo-fi"på samma bloggar hela tiden. Jag fattar vad han säger. Gör ni verkligen inte det också när alla man följer är överens om att en ny Best Coast eller Memoryhouse är bäst? Det mesta är ju... ok.
Jo, jag fattar vad Lokko säger, om det nu var din fråga. Så kanske var min liknelse med mördarsniglar inte klockren, om man nu inte tänker att en enda snigel eller ett par sniglar på gräsmattan, det är bara trevligt och gulligt, men en hel gräsmatta full av sniglar, det hindrar en från att gå ut i trädgården över huvud taget.
Eller vad var din fråga?
Skicka en kommentar