Det finns nästan inget bättre än när man hör en låt av en ny artist och man bara vet att detta kommer att funka. Det kommer att bli "stort" och jag får vara med och följa resan. Det skänker mig liksom en enorm glädje på nåt sätt. Det är väl lite det som gör Idol ett underhållande koncept (undanhållet förnedringsbiten) kommer ihåg första Idolsäsongen när Darin satt bland sina medtävlande på antagningssessionerna och sjöng. Det var helt oförglömligt, man satt sig rakt upp i soffan och bara tjöt. Eller första gången Jose Gonzalez spelades från en hårddisk. Wow, Eller första The Knife plattan. Fast den där känslan kommer nästan bara med svenska artister, ok, Bloc Party var också lite den grejjen, men annars mest svenskt.
Ok, slut med tramset, här är nya Lykke Li, kvinnliga Jose, nästa Stina, jada, jada...
Promise And The Monster - Antarktis
Kommer inte bli enormt men kanske en cafeklassiker?
Bonus: PSL intervju, Jag gillar verkligen inte att höra musiker prata om musik men kanske någon annan gör det? Men det är ju värt att tipsa om PSL!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar