fredag, augusti 2

Prince: Jai Paul


Det är många som kan (och kanske vill) kallas "en nutida Prince". D'Angelo, Ginuwine och Maxwell är väl överspelade, nu handlar det framför allt om The-Dream. Jag har ju tidigare skrivit om hur hans "Yamaha" låter som "I Would Die 4 U".

Men jag skulle ändå sätta britten Jai Paul allra högst. Lyssna bara på covern på Jennifer Paiges "Crush".

När "Crush" läcktes i våras som del av ett påstått debutalbum sas först att det var en fejk, men sedan att det demoversioner som ingen borde fått höra än. Men ändå ryktas det om att det var Jai Paul själv som släppte dem. Bråk med skivbolaget? Snart skriver han "Slave" i ansiktet och byter namn till en krumelur...

Framför allt är det musiken som gör att Jai Paul är en Prince. Ett hypereffektivt groove uppnått med små insatser: knappt mer än trummaskin och synth. En sångsinsats som liknar en hand på väg upp för ditt lår. Och så ett onödigt, ekvilibritstiskt gitarrsolo ovanpå allt.

Den officiellt släppta demoversionen av Jai Pauls "Jasmine" var enligt många, inklusive Supermix, en av 2012 års bästa låtar. När demos låter så fantastiska, vem behöver något annat?

Inga kommentarer: