onsdag, juni 29

Borlänge Cobra


















Vi har ju skrivit en del om Bangkok Cobra på Extra allt, till exempel den här gången. Så ni vet vilka de är: fyra unga killar (plus hangarounds) i pudelfrillor, läppstift, Poisontröjor, skinnjackor och extremt tajta byxor som spelar glammig hårdrockspunk. Om ni inte har sett någon av deras spelningar har ni kanske sett dom lomma runt på Stockholms gator.

Är det bara ett storstadsfenomen? Ett sätt att visa distans till alla Ralph Lauren-skjortor i parallellklassen och alla lattedrickare man går förbi på vägen hem? Länge trodde jag det. För inte behöver väl tonåringar i mindre städer ta till så här våghalsiga moderisker för att sticka ut?

Men nej. Tonåringar i Poisontröjor finns överallt. Det bevisas av paparazzibilden ovan, tagen av yours truly vid lunchtid i måndags i Borlänge! Så till och med i Borlänge måste man ta på sig leopardtajts för att sticka ut. Under mina tonår i Borlänge kunde det räcka med att ta på sig slips i stället för Peak Performance.

Och för att verkligen bevisa att mitt bevittnande skedde i Borlänge visar jag nedan hela bilden. Alla ser då att det verkligen är Borganäsvägen. Närmare bestämt står de två rockarna utanför Folk å Rock, som Ingo dock hade stängt för dagen "p.g.a. personalbrist". Borlänge Cobras läste lappen och lommade vidare i riktning mot Kupolen.















Eller var det riktiga, stockholmska Bangkok Cobra jag såg? Är ni på dalasemester, Cheetah, Rikki, Erikk och Baby? Och om det var er jag såg, gick ni verkligen till Kupolen?

4 kommentarer:

Zoltan sa...

Klär sig den så kallade ”Familjen” också i Poison-tröjor? Eller är det mer skinnväst och Harleyboots?

Jonas sa...

Nej för fan, "Familjen" hade varken Poisontröjor eller skinnväst. De hade väl typ Adidas. Jag tror du har missuppfattat vilka sorts killar Familjen egentligen var. Men jag får förklara närmare någon annan gång.

Anonym sa...

som borlängebo är det skönt att någon har uppmärksammat fenomenet.

Anonym sa...

"Familjen" har ingen speciell dresscode, eller vad det kallas.
De jag träffat var ganska välklädda, i dyra vardagskläder av olika märken.
Såg inte ut som "busar", om man säger så, mer som de rika ungdomarna på stureplan, kan man säga.