Bruce: 1977

Om man som jag tyckte att "Bruce" av Peter Ames Carlin inte tillräckligt kopplade ihop Bruce med sin musikaliska samtid kan man med fördel läsa "Love Goes to Buildings on Fire".

Boken av musikjournalisten Will Hermes har undertiteln "Five years in New York that changed music forever". Den går kronologisk igenom vad som hände i stadens musikliv 1973 till 1977. Och det var ju en hel del: punk, konstmusik, frijazz, salsa, tidig hiphop, de första diskoteken och en smal, skäggig kille från andra sidan East River.

I vissa fall fanns det kopplingar mellan de olika världarna (som att Arthur Russell umgås med de flesta), i andra fall visar Hermes hur mycket som kunde pågå parallellt. Samma händelser i New York påverkade olika musiker på mycket skilda sätt.

Som det stora elavbrottet 13-14 juli 1977, som avbröt ett DJ-battle, gav Talking Heads en ovanligt nedsläckt utsikt när de grillade korv på ett tak, försvårade för Johnny Thunders att skaffa knark och gjorde att E Street Band fick en ledig natt från inspelningsarbete i The Record Plant.

Will Hermes beskriver också hur Elvis påverkade Springsteen, inte minst Kungens förfall. När den utdragna tvisten med managern Mike Appel löstes i maj 1977 firade Springsteen genom att ta med Steve Van Zandt till Philadelphia för att se Elvis.

De blev grovt besvikna. Den forne idolen var ett vrak och under bilresan hem var stämningen sorgsen. Springsteen, som redan var en renlevnadsman, fick nu ytterligare en anledning att inte ta knark - så där ville han inte bli.

Men dessutom, Springsteen verkade inspireras att försöka hjälpa Elvis. Han satte sig ner och skrev "Fire", en sådan låt som han tyckte att Presley borde sjunga. Han skickade en demo, men det var för sent. Den 16 augusti 1977 dog Elvis. Springsteen sjöng om det i "Johnny Bye-Bye" och klämmer fortfarande in en Elvis-låt i konserterna då och då.