I dag har jag skrivit på Extra allt i exakt tre år. Jag vet inte varför. Jag vet inte varför jag inte slutar.
Kanske är det att det ändå känns som om vi då och då får till det. Som i de här fallen:
Den första svenska längre intervjun med Ariel Pink i februari 2005
En genomgång av den orimmade texten till ”De sista ljuva åren” med Lasse Stefanz
En efterlysning av vad som motiverar Ebba von Sydow, som än inte har gett ut någon chic lit
Tips om Midlake långt innan alla andra
När jag hade betalat 120 spänn för att se Jane Fonda bli intervjuad
Genomgången av gratistidningarnas mer än snarlika innehåll
Påpekandet att ”Mission: Impossible 3” hade snott från Jönssonligan
En musikmix Adrian gjorde med väldigt regniga låtar
En liten text om en trevlig, medelklassig parmiddag i Vasastan
Historien om Dala Rapping Force
Adrian fyllebloggar om att vara kär
Men de främsta trafikdragarna har ändå varit inläggen om knivställ och begravningsmusik. Ni anar inte hur många som googlat sig hit på orden ”passande begravningsmusik”, bara för att få det kastat rakt i ansiktena av Petter att de flesta människor är konformister och borde ha Iggy Pops ”I’m Bored” som avskedsmusik.
2 kommentarer:
Det tråkigaste som hände när Google slog igenom var att antalet misslyckade sökningar gick ner. Det finns en charm i att hamna fel. Där kommer ni in som räddare.
Tre år! Tänk vad tiden går tänkte hon klyschigt. Oj.
Tack för att du livar upp min vardag då och då när jag snabbt kolla in Extra Allt när jag egentligen borde skriva på en rapport/ maila en jobbig kundkontakt eller något annat produktivt.
Kram och gott nytt år; Kina
Skicka en kommentar