Kvällens viktigaste tv-händelse utspelar sig inte på Malmö arena, utan åtta trappor upp på 30 Rockefeller Plaza i New York. Det är Bill Haders sista "Saturday Night Live".
Hader har funnits i ensemblen sedan 2005, så det var inte ett chockerande besked som kom i tisdags men det var ändå överraskande.
Ikväll blir därför plötsligt sista chansen för Haders version av Lindsey Buckingham att få säga något i "What's Up With That?", en sista cigarett för Vinni Vedecci, äntligen dags för senile reportern Herb att dö på riktigt och - framför allt - den sista gången Stefon får tipsa om New Yorks hetaste klubbar. De som alltid har allt man kan önska, vilket förvånansvärt ofta på något sätt involverar dvärgar.
Möjligheten för ett avslut är goda. Stefon dök första gången upp 2008 inte som klubbtipsare i Weekend Update, utan i en sketch som bror till en normal manusförfattare spelad av Ben Affleck. Kvällens gästvärd är just Affleck.
Däremot är det knappast troligt att det sätts någon punkt för Stefon. De återkommande karaktärerna är "SNL":s säkra kort. På de mer än dussintalet gånger Stefon har varit med har upplägget alltid varit det samma, bara exemplen är nya. Och manusförfattarnas försök att få Bill Hader att tappa masken genom att skriva cuecards han aldrig sett innan direktsändningen.
Det lär heller inte dröja innan Hader är tillbaka som gästvärd. Kristen Wiig gjorde det nyss, mindre än ett år efter att hon avtackats från ensemblen. När man kommer tillbaka, då förväntas man upprepa sina klassiker. I Wiigs program återvände hon till fem av sina karaktärer. Jag tittade med inte enbart glädje. Hur mycket jag än älskar Target lady så är det tröttsamt att se henne om och om igen på samma sätt.
Redan från början har "SNL" haft återkommande karaktärer, från att man fattade att John Belushis samuraj var för rolig för att bli en engångsgrej. Däremot vägrade Laraine Newman att återupprepa sig. Och, brukar det sägas, se hur det gick för hennes fortsatta karriär.
Karaktärsupprepningarna accelererade på 90-talet, när skådespelarna fick mer makt och författarna mindre. Den legendariske SNL-manusförfattaren Jim Downey beklagade redan för tio år sedan den här idisslande utvecklingen:
"(I)n the entire history of the show, there were only four Czech brother pieces. There were only, I think, seven Conehead sketches. But I promise you there were fifteen Cheerleaders. There had to be. If you said there were eighteen, it wouldn't surprise me."
Jo, enligt Wikipedia har Ferell och Oteri spelat cheerleaders 18 gånger. Och när Dan Aykroyd och Steve Martin gästade Justin Timberlakes program den här säsongen, då gjorde de självklart en insats som de tjeckiska Festrunk-bröderna. Lite mulligare än på sjuttiotalet, men fortfarande wild and crazy.
Det må ju vara hänt, det var en återkomst efter många, många år. Det hann bli efterlängtat. Därför hoppas jag att Stefon får ligga i träda i något decennium. Men först en rejäl avslutning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar