Ni vet dagen efter en lördag kväll på fest, med efterföljande utgång på bar utan garderob, där jackan slängts i en hög andra ytterkläder, halvt utan uppsikt, och när man vaknar går man ut i hallen och stoppar ner handen i jackfickan och där saknas något värdefullt?Ta den känslan - och vänd den ut och in. Där var jag i förmiddags.
Att vi tog taxi till just Marie Laveau igår berodde inte bara på att de har öppet till tre, en lagom tid, utan också på att det inte är något inträde (där uppe alltså) och att det inte finns något garderobskrav. Det är bra, för då skulle jag slippa möjliga problem i mitt kontantfria liv. Det var lördag natt, jag ville inte ha problem.
Så vi styrde taxin till Götgatan, jag betalade den med kort, och sedan fick de andra betala mig tillbaka med öl.
Utan garderob slängdes jackor lite här och där. Ett tag bar jag min i famnen, men efter kommentaren "Du ser ut som du är på språng" lade jag jackan på ett bord i synfältets yttre marker. Där låg den kvar när vi sjasades ut, kvarlämnande halvt urdruckna flaskor.
När jag vaknade idag gick jag igenom mina jackfickor och hittade en iPod Nano. Det skulle varit helt normalt, om det hade varit min iPod Nano. Nu var det någon annans. En vit, med nedre delen av displayen ur funktion. Språket inställt på danska eller om det är norska.
Imorgon ringer jag Marie Laveau för att se om någon dansk eller norrman har anmält en saknad iPod. Att ett sådant samtal skulle bli konsekvensen när vi valde en garderobsfri bar, det var oväntat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar